”Nu kan jag se mig i spegeln”

Det var turbulent på äldreboendet där Heike Hartstein arbetade för sex år sedan. Kommunen som drev boendet organiserade om och det var osäkert vilka som skulle få arbeta kvar. Vikarier stod mot fast anställda samtidigt som alla fick fler arbetsuppgifter. Städpersonalen sades upp och vårdpersonalen skulle nu göra deras jobb också.
  – Cheferna sa att vi skulle dela på städningen när det fanns tid över. Men så blev det inte. Det var vissa som städade och andra som aldrig gjorde det.

Heike Hartstein och en kollega ifrågasatte städningen och att vissa i personalen fick fördelar. Hon blev sedd som obekväm av cheferna och blev på olika sätt tillsagd. Hon fick höra att hon var aggressiv mot sina kolleger och de boende. En dag blev hon utan varning avstängd från jobbet med omedelbar verkan. 
  – Jag förstod inte vad som hände. Det de sa var inte sant. Jag kände mig som en förbryt­are. Men hur kan man försvara sig när ord står mot ord? Det var en hetskampanj mot mig. Det blev en chock att bli avstängd, säger hon.

Händelserna på arbetet och konsekvenserna av det satte sig både i själen och kroppen på Heike. Hon bröt samman och gick in i en djup depression. Hon fick ett kroniskt smärttillstånd som hon fortfarande lever med och har blivit överkänslig för stress. Sedan 2007 har hon varit sjukskriven.
  2010 ville hon att Försäkringskassan skulle godkänna skadorna som arbetsskada och ge henne livränta. Det gick de inte med på. Trots att flera läkare är överens om att sjukdomarna utlösts av händelserna på jobbet avslog Försäkringskassan ansökan. Hon fick höra att det var extremt ovanlig att få rätt men gav sig inte. Heike överklagade. Utan hjälp av jurist och med bara sin son som stöd var hon på muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen.
  – Det fanns ingen annan väg än att kämpa. Jag ville verkligen få upprättelse. Jag har ju inte gjort något fel. Jag vet ju att jag var helt frisk innan det här hände. Det finns en lag som säger att man inte får behandla människor så här.

Förvaltningsrätten gav henne rätt i det. I domen skrev de att kommunens chefer agerat fel och menade att det var troligt att behandlingen hon utsattes för på jobbet gjort henne sjuk. Försäkringskassan höll däremot fortfarande inte med och överklagade till kammarrätten. I den förhandlingen fick hon rättsligt stöd genom Kommunal och nu har Heike fått rätt där också. Det innebär att Försäkringskassan får ge sig. Hon kommer att få livränta. Men pengarna är inte det viktigaste.
  – Om jag hade gett upp hade jag mått ännu sämre. Att få rätt är en medicin för mig. Det ger mig lite bättre självförtroende. Jag har fått permanenta skador som jag får leva med, men nu kan jag se mig själv i spegeln, säger Heike Hartstein.