Den ojämlika skolan – och borgerlighets fixering vid ännu mer av valfrihet och konkurrens som alltings botemedel har varit avgörande, säger Thomas Backteman i DI Dimension 7/2013. Nu ska han vara med och forma den ”berättelse” som ska göra S-ledaren Stefan Löfvén till statsminister.

Vad är det för berättelse medborgarna längtar efter? Socialdemokraternas samhällsanalys har vunnit val under stora delar av efterkrigstiden, och partiet fick så sent som 2002 40 procent. Men nu lever S i förvirringens tid där nyliberala idéer tagit över tanken i elitkretsar men inte hos folket och Socialdemokratin vet inte på vilket ben den ska stå eller vart den ska gå. Det nyliberala tankegodset handlar inte om den klassiska liberalismens politiska frihetsprojekt, som rösträtten. Utan i stället om en ideologi där människan ses enbart som en ekonomisk enhet och där det inte finns något samhälle, utan endast individer där ”egennyttan upphöjs till lag och där vidmakthållandet av den egna konkurrenskraften på marknaden såväl som i det sociala och sexuella livet ses som en plikt.” (Wendy Brown; Att vinna framtiden åter, Atlas.) Vanligt folk upplever sveket från samhället, ser arbetslöshet, försämrade socialförsäkringar, skolans kris och vänder sig från det etablerade. Väljarbasen blir även förvirrad när exempelvis facklig kamp för ordning och reda på arbetsmarknaden av nyliberaler utmålas som främlingsfientlighet utan att någon i etablissemanget protesterar. Därför ökar SD kraftigt. Vänstern levererar inte svaren – och samhällsforskaren Wendy Brown säger: ”För guds skull, till och med dagens franska socialister är nyliberaler.”
Valforskaren Jonas Hinnfors konstaterar att det är särskilt svårt för socialdemokrater av nordiskt snitt att leva i den nyliberala tankemiljön eftersom de tidigare mobiliserat efter klasstillhörighet.

S beslut att ta konflikten om det dåliga och dyra PPM-systemet är därför en viktig markering, medan velandet om femte jobbskatteavdraget sänker trovärdigheten. Väljarna behöver visioner om en annan framtid, alternativ som ifrågasätter den ensidiga marknadsinriktningen och kan mobilisera för ett vi som tillsammans kan skapa det goda samhället. Om politikerna inte bryr sig om väljaren så bryr sig väljaren inte om politiken och då bryr vi oss inte heller om varandra.