Hon är en av nära 600 medlemmar i facebook-gruppen ”Vi som är äldrevården i Karlskrona”. Gruppen startades för knappt ett år sedan av Lisbeth Bengtsson som också arbetar inom äldreomsorgen:
  – Jag var rätt så frustrerad. Jag hade precis fått reda på att vi inte skulle få semester till jul och att det skulle se ut så under de närmsta åren framöver.   
  Gruppen fick snabbt ett hundratal medlemmar.
  – När det senaste sparpaketet presenterades för ett par månader sen vällde det in förfrågningar från personal i kommunen som ville gå med i gruppen. Många är väldigt arga, så vi bestämde att vi skulle träffas. Det kom mellan 85 och 100 personer och det var en väldigt skön stämning på mötet, berättar Selma Matthiasdottir. 

Där formulerades 18 krav för bättre arbetsvillkor som lämnats till kommunstyrelsen och personaldelegationen i Karlskrona. Selma Matthiasdottir berättar att bakgrunden till mötet är år av besparingar inom äldreomsorgen:
  – Jag har arbetat i kommunen i fem och ett halvt år, och jag har märkt en tydlig skillnad under de senaste tre åren. Det är väldigt svårt för oss att få in vikarier, vi får inte ringa in någon om inte ledigheten är över fem timmar, och det gör att personalen blir väldigt stressad. Och så tappar vi ju timvikarier.

Andra krav handlar om rätten att få sina semesterdagar, fortbildning för områdeschefer och att mer personal sätts in då arbetsbelastningen ökar. Stressen som personalen upplever i nuläget går ut över brukarna, enligt Selma Matthiasdottir: 
  – Vi har inte tid för dem. Det är den sociala biten som försvinner först, och de gamla ser ofta stressen hos oss. Och det blir ingen kontinuitet för dem heller eftersom många i personalen blir sjuka.

Maria Wanner, sektionsordförande för Kommunal i Karlskrona, tycker det är bra att personalen engagerar sig i de här frågorna:
  – Vi driver redan de här frågorna och ser allvarligt på den här situationen. Vi sa på mötet att det är jätteviktigt att personalen skriver avvikelser så att vi får ett bra underlag för förhandlingarna. 
Dokumentation som visar besparingarnas konsekvenser är också viktigt inför eventuella anmälningar till Arbetsmiljöverket.
  – Har vi inte ett underlag så har det ju inte hänt. Det är också viktigt att de risk- och konsekvensanalyser som skrivs inför förändringar på arbetsplatserna blir bra. Vi ska hjälpa till med detta och berätta hur man skriver, säger Maria Wanner.  
  – Vi måste bli bättre på att skriva avvikelserapporter, men det är svårt för oss att avsätta arbetstid för dokumentation, säger Selma Matthiasdottir.

Något formellt svar på de 18 kraven har ännu inte inkommit, men Lisbeth Bengtsson förväntar sig att ansvariga politiker hör av sig framöver.