Egentligen är det inga konstigheter. Det handlar om PR, om ordval och politisk kommunikation. Om att Sminka (språkbruket), Slimma (bort skrämmande ord och uttryck) och Tarmskölja (sånt som stinker i väljarnas ögon rensas ut eller tonas ner).  Så sammanfattade Fredrik Wang Gierlöff, tidigare anställd hos svenska M, partiets nyckelbegrepp i valrörelsen 2006. Kvar blev mer smakliga löften om Friskolor (där ungarna slängs ut ur skolan när kapitalisterna inte vill vara långsiktiga). Valfrihet – med rätt att lägga pengarna på Bahamas, ”knoppa av” en vårdcentral för 800 000 kr och sälja vidare för 20 miljoner, utan att någon straffas, stifta tvingande lag om vårdval för landsting och LOV som försämrat bemanning och villkor i äldreomsorg.  Eller ”Arbetslinjen” – där arbetslösa fått sänkta ersättningar och de rika rutbidrag. Sverige är inte längre landet där det mesta fungerar väl, utan en nyliberal experimentverkstad  som är världsunik i avreglering  och privatisering.  Men med långsam tillvänjning har vi blivit hemmablinda.

Det behövs norska ögon på Sverigebilden för att ett annat perspektiv ska träda fram. I boken Blå Kopi (Blåkopian, förlag Respublica) skriver Wegard Harsvik, samhällspolitisk chef på Fagforbundet, norska Kommunal, om effekterna av den borgerliga politiken i Sverige. Den är en nyttig genomgång om att ta makten över ord och tanke. Blå Kopi hittar förbluffande många vårdskandaler. Som ett exempel lyfter Harsvik fram Michael Douglas förebild för den girige kapitalisten Gordon Gekko i filmen Wall Street, vars motto är ”girighet är bra”. Rollmodellen finansmannen Henry R. Kravis som köpte upp och styckade NJR Nabisco fick år 2010 upp ögonen för svensk äldreomsorg. ”Han representerar finansakrobaternas intåg i folkhemmet.”(sid.39).
  Ett hårdare arbetsliv, allt fler arbetslösa utan ersättning, misslyckad kamp mot ”utanförskap”, framgångsrik kamp mot fackföreningsrörelsen, en välfärd med miljoner till skatteparadis, en skola där klyftorna ökar.? Om det svenska experimentet framstår som attraktivt i de norska väljarnas ögon så har de inte läst Blå Kopi. Det borde alla göra. Norska ögon ser vad vi inte ser: Ett Sverige som faller sönder.