Jacomina Beertema (M), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Västernorrland, medger att Sundsvalls sjukhus har problem med överbeläggningar. Ett problem är att kommunerna inte tar emot sina färdigbehandlade patienter, säger hon.
  – Jag tycker att vi tar arbetsgivaransvar. Vi har haft två stora neddragningar 2004 och 2008, där man minskat antalet vårdplatser kraftigt. Sådana neddragningar får konsekvenser och dem försöker vi åtgärda så gott vi kan.
  Har de höjda vitesbeloppen påverkat ert agerande?
  – Delvis, men mest de interna signaler som kommit om att saker inte är som de ska, säger Jacomina Beertema som tycker det är en brist att Arbetsmiljöverket inte ger rekommendationer om hur situationen kan bli bättre.

Enligt Arbetsmiljöverket är problemet att Sundsvalls sjukhus uppdrag är större än vad som finns resurser till.
  – Det enda vi kan göra är att hantera våra pengar så klokt som möjligt. Vi stramar upp ekonomistyrningen för att få ut mesta möjliga vård för varje krona, säger Jacomina Beertema.
  Vad tänker du om att ni kan tvingas betala två miljoner som kunnat gå till vård?
  – Det vore sorgligt, vi behöver de pengarna i högsta grad.
  Margareta Berglund Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland, menar att det är kontraproduktivt att höja vitesbeloppen eftersom viten inte leder till förändring.
  – 2011 satte vi igång med ett intensivt arbete för att komma till rätta med överbeläggningarna, bland annat genom att se till att vårdplatserna är rätt fördelade för att få mer luft.

Sus, Skånes universitetssjukhus, har minskat överbeläggningar och har inte bötfällts sedan 2011, då viteshotet höjdes till två miljoner. Ett större problem i dag är utlokaliseringar – att patienter vårdas på fel avdelning – enligt sjukhuschef Jan Eriksson. Han blev chef över SUS i fjol och vill därför inte kommentera varför sjukhuset fått betala så mycket viten genom åren.
  – Vi jobbar väldigt mycket med beläggningsproblematiken som stundtals är ansträngd.
  Resurserna ökar inte i samma takt som vårdbehoven, då måste man ändra sitt arbetssätt. Men det är stor variation på inflödet av patienter. Om alla avdelningar hade så många sängar så de kunde möta topparna så skulle det kosta väldigt mycket pengar.
  Sjukhuset har stora krav på effektivisering, säger Eriksson, och jobbar med att skriva in färre patienter och korta vårdtiden för dem som läggs in.
  Är det svårt att hålla god vård på grund av för lite resurser?
  – Nej, men det ställer en större utmaning på våra arbetssätt.

Michael Sandin (M) är regionråd i Skåne med ansvar för regionens sjukhus.
  Vitena höjdes från 30 000 till 2 miljoner på SUS, krävdes det för att ta frågan på allvar?
  – Det tror jag inte, jag tror man tar signalerna på allvar oavsett storleken på vitet. Men ibland tar det tid att få det att fungera och det är inte bra.
  Enligt skyddsombuden räcker inte ekonomin för att ge god vård och samtidigt ha en bra arbetsmiljö.
  – Situationen ser olika ut mellan våra sjukhus och inom våra sjukhus. Vissa verksamheter har haft för lite resurser och då får ledningen jobba med resursfördelning. Vår bild är att svensk sjukvård har tillräckliga resurser för att ge en bra sjukvård.