– Den anställde hamnar i ett jättedilemma, säger Inger Hjärtström, ombudsman på förbundets avdelning för arbetsrätt och kollektivavtal.
  Enligt kollektivavtalet med Sveriges kommuner och landsting, SKL, har många kommunalare ett skydd om de får sin sjukpenning indragen. Det gäller till exempel om du blir utförsäkrad men har din anställning kvar. Arbetsgivaren kan då gå in och betala sjuklön i 180 dagar.
  – Det är ett skydd för att man inte plötsligt ska stå utan inkomst. Man får en tid att ta ställning till om man kan bli bättre eller måste tänka på att jobba någon annan stans, säger Inger Hjärtström.

Sedan sjukförsäkringen stramades upp 2008 berör de här reglerna allt fler. Kommunal har försökt trycka på för att luckan i socialförsäkringen ska täppas till, men förgäves.
  Sjuklön räknas inte som arbetad tid. Den som får sjukpenningen indragen måste därför anmäla sig på Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb. Annars riskerar personen att bli av med sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det kan innebära att man inte får någon sjukpenning lägre fram.

Kvinnan som kamarrättsdomen handlar om, hade anmält sig på Arbetsförmedlingen men sökte inte några jobb. Därför ansåg domstolen att det var rätt att hon fått sin SGI nollklassad. Det rapporterar Tidningen Vision. På Kommunal påpekar man att det fortfarande är oklart vad som krävs för att man ska räknas ha varit tillräckligt aktiv.
  – Vi måste få fler ärenden för att få en praxis, säger Inger Hjärtström.