Hur kan det vara orättvist? Jo, i den Miltonska världsbilden missar städaren då den chans att nå lönehimlen som läkaren kan i sitt sifferlösa avtal, där arbetsgivaren sätter lönen utan några garantier för alla.
  LO-facken, som satsar på höjda lägstalöner, vill behålla makten, klagar Milton, utan att nämna att alltmer samordnade arbetsgivare själva tar den i örat som skulle våga gå emot det ”märke” de är med och sätter för framför allt LO-medlemmarnas lön. Och självklart vill facket behålla makten! Tack vare vår modell och tradition med kollektivavtal och många medlemmar så har Sverige en lägsta avtalad lön på 17 325 kronor, vilket är näst högst av 27 undersökta länder, visar en rapport från fackförbundet Handels. Lönen ger inga stora marginaler, men håller sig ovanför fattigdomsstrecket. Med låga lägstalöner skapas en stor grupp arbetande fattiga utan hopp, som exempelvis i USA.

Svenskt Näringsliv, FP och C har sin bild: Om lönerna sänks får fler unga jobb. Men den forskningsanalys som Handels gjort visar att påståendet inte stämmer. Resultaten ger inget stöd åt att en höjd lägstalön ger högre arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad. Snarare tyder sammanställningen på att en låg lägstalön ger högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än en hög!
  Vilket ju är viktiga fakta i avtalstider, särskilt med tanke på att de senaste 30 årens politik sett till att löntagarnas andel av inkomsterna minskat medan ägarnas vinster ökat (Den sänkta löneandelen, Premiss).
  De fack som satsar på att höja de lägsta lönerna har en smart strategi. Det visar Johan Stennek, professor vid Handelshögskolan i Göteborg, i en artikel i Ekonomisk debatt, 1/13. Varför då? Jo, när de lägst avlönade fått sin garanti plussar arbetsgivarna ändå på de högre lönerna för att bevara skillnaderna! Men om fackets majoritet inte har något ideologiskt eller strategiskt intresse av att driva låglönepolitik kan det bli problem! Då höjs majoritetens löner och de lägst avlönade glöms bort.

Inte nog med det: Stennek visar också att ett politiskt tak för minimilönerna kan vara ett sätt att sänka alla löner och slå sönder den fackliga enigheten på sikt. Miltons och Bäckströms drömsamhälle kan bara mötas med starka fack!