”1000 kronor i höjd lön”
Det går att förändra. I det rödgröna Malmö har vi satsat 20 miljoner kronor till lönehöjningar för kvinnodominerade låglöneyrken. Det betyder att vi höjer lönen med 1000 kronor i månaden för drygt 1 150 kommunanställda, skriver Martina Nilsson, jämställdhetskommunalråd i Malmö (V).
Sverige har fått en ny jämställdhetsminister, Maria Arnholm, som säger att hon vill prioritera jämställda löner. Det är bra. Men nu är det upp till bevis!
För oss i Malmö har det varit viktigt att ta vårt ansvar som offentliga arbetsgivare, att ta vårt ansvar för jämställdheten. Det går inte att prata i fina formuleringar och sedan rycka på axlarna och säga att det är upp till arbetsmarknadens parter. Politiker är arbetsgivare i stora kvinnodominerade sektorer, och vi bör göra vad vi kan för att höja kvinnors löner. Det är ett arbete som måste föras på många fronter.
Kvinnors låga löner är en strukturell diskriminering där kvinnors arbete systematiskt undervärderas. 4400 kr skiljer det i snittlön mellan kvinnor och män idag, en löneskillnad som inte bara syns i lönekuvertet den 27:e varje månad, utan som även påverkar pensionen när vi blir gamla, föräldrapenningen om vi blir föräldrar och ersättningen från a-kassan om vi blir arbetslösa. När vi som politiker ser lönediskrimineringen måste vi också komma med politiska lösningar.
I Malmö har vi ett tydligt strukturerat arbete för att kommunen ska vara jämställd, såväl som arbetsgivare som servicegivare. I Malmö har vi en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, och i den är arbetsgivardelen tydlig. Vi arbetar aktivt för jämställda löner. Vi har satsat 20 miljoner kronor till lönehöjningar för kvinnodominerade låglöneyrken. Det ger ett lönepåslag i reda kronor för över ett tusen vårdbiträden och socialsekreterare med myndighetsansvar.
Vi har ett mål om att alla som önskar ska ha rätt att arbeta heltid. Vi vet att kvinnors låga löner till stor del beror på att de ofta jobbar deltid. Deltidsarbete eftersom kvinnor fortfarande är de som har huvudansvaret för hemarbetet, huvudansvaret för att hämta och lämna på förskolan eller att vårda en nära äldre, eller för att heltid inte finns som alternativ på många kvinnodominerade arbetsplatser.
I Malmö ska vi verka för att det ska vara självklart att föräldraskap och förvärvsarbete går att kombinera, oavsett kön på föräldern. Vi vet att kvinnor idag är de som har de osäkraste anställningarna och obekvämaste arbetstiderna. Därför säger vi också att timanställningarna ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. I Malmö har vi ob-förskolor och nattis.
Om Arnholm håller med om att kvinnors låga löner är ett resultat av den systematiska och strukturella diskrimineringen, så är detta glädjande. Frågan är nu vad som är hennes och den borgerliga regeringens lösning. Är ministern beredd att gå från ord till handling?
Det är bra iså fall, för låglönesatsningar är viktigt – men det räcker inte. För att få upp kvinnors löner krävs ett långsiktigt arbete. Kvinnor arbetar till stor del inom den offentliga sektorn. Kvinnor är de största förlorarna på det systemskifte som vi sett de senaste åren under den borgerliga regeringen. Arbete inom kommun och landsting måste uppvärderas. Kvaliteten i förskola, skola och vård och omsorg måste höjas. Inte bara för att det är kvinnodominerade verksamheter utan även för att det är kärnverksamheter som är grundbulten för att minska kvinnors obetalda hemarbete. Här är det verkligen upp till bevis för Maria Arnholm. För en förutsättning för jämställda löner är satsningar på den offentliga sektorn.
Martina Nilsson (V),
Jämställdhetskommunalråd