– Det är ju fruktansvärt jobbigt för personalen. Fortsätter det så här kommer det ta en ände med förskräckelse. Folk jobbar häcken av sig och så kan de inte heller få ut sin ledighet, säger en orolig Conny Rapp angående situationen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
  Han är sektionsordförande för Kommunal i Jönköpings landsting och beskriver läget som pressat med mycket överbeläggningar. En händelse för ett par år sedan, då en svårt sjuk patient avlidit efter att inte ha fått plats på intensivvårdsavdelningen, lex Maria-anmäldes. Socialstyrelsen kräver nu bland annat att en övervakningssal upprättas på akutvårdsavdelningen och att en särskild vårdavdelning ska ta emot denna typ av patienter när intensiven är fullbelagd.

Även i Halland har konsekvenserna av krisen på sjukhusen fått allvarliga konsekvenser. Där ska en hjärtpatient ha lämnats oövervakad och då fått hjärtstopp, men återupplivats, enligt en sjuksköterska som Radio Halland talat med.
  I Halland är situationen värst på helgerna, med färre personal men minst lika många patienter på akuten. Personalens arbetsbörda blir allt tyngre och de anställda hinner inte alltid äta och tvingas vänta med toalettbesök. Kommunals Lena Ottosson befarar att patientsäkerheten riskeras.
  – Situationen är ju riktigt alarmerande, menar hon.
  I hela Västra Götalandsregionen är situationen också allvarlig, berättar Eva Kärrman, ordförande i Kommunals sektion på Sahlgrenska Östra.  Årssnittet på överbeläggningarna är långt över 100 procent.
  – Man har slimmat så mycket att det inte finns någon luft i systemet. Personalen är sliten och det är mycket övertid – sjukskrivningarna har ökat, säger Eva Kärrman.

På Akademiska i Uppsala är det varierande problem med överbeläggningar på vårdavdelningarna, särskilt på akutmottagningarna, men även inom sjukvårdens andra enheter.
  – Arbetsmiljön är kraftigt försämrad. Vi för diskussioner med arbetsgivaren, bland annat om hur flödet på akuten kan förbättras. Vi klarar inte av att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smitta och smittspridning, säger Stefan Andersson, huvudskyddsombud på Akademiska.
  Arbetsgivaren har också ändrat personalens scheman genom att göra överlappningstiden mellan dagspass och kvällspass kortare – något som facket har motsatt sig och håller på att granska. Dessutom kräver facket att arbetsgivaren upprättar en handlingsplan för läget på akutmottagningen vad det gäller avflödet.
  – Om vi inte ser förbättringar måste vi agera genom att anmäla till arbetsmiljöverket. Men vår bedömning är att det är politikerna som måste ta ett tydligt arbetsmiljöansvar och tillföra mer resurser, säger Stefan Andersson.

Han efterlyser att Arbetsmiljöverket skulle få resurser att komma ut på inspektioner när facken slår larm, utan att det alltid ska krävas en byråkratisk 6.6a-anmälan.
  – Jag vet att de har fått minskade resurser och det märker man som skyddsombud; man får inte samma stöd när man påtalar brister.
  Eva Kärrman, ordförande i Kommunals sektion på Sahlgrenska Östra, tycker att neddragningarna inom vården rimmar illa med att befolkningen blir både äldre och sjukare. Förr fanns det tid för patienterna att tillfriskna på sjukhus, nu är det bara de allra sjukaste som får plats.
  – När man ska snurra fortare blir det en hårdare press på personalen, man ska vara i toppläge hela tiden. Alla är jättedåliga när de ligger inne och samtidigt så har vi en jättetajt bemanning.

Men vissa positiva tendenser finns. Även om Örebro län haft problem med personalbrist och hårt tryck på akutmottagningarna så har överbeläggningar undvikits genom att patienter skickats till andra sjukhus i länet, berättar Kommunals Ann-Kristin Sjöström. Flera undersköterskor och sjuksköterskor har anställts den senaste tiden och arbetsgivaren gör schemaförändringar för att förbättra situationen.
  – Sedan har ju primärvården öppet en kväll i veckan. Det finns ju patienter som kan uppsöka primärvården istället för akuten och det måste finnas möjlighet att få träffa en doktor även på kvällen, menar Ann-Kristin Sjöström.