”Sänkta skolkrav hotar demokratin”
En halv generation ungdomar läser för dåligt för att kunna klara kraven i ett modernt samhälle, visar Litteraturutredningen. En tredjedel av dagens 15-åriga pojkar har knappt en acceptabel läsförmåga. Elever från läsovana hem klarar sig allt sämre. Lösningen är inte ettåriga gymnasielinjer som ger "skoltrötta elever" en sämre chans på arbetsmarknaden, utan att stärka gymnasieprogrammen. Det skriver V-politikern Katarina Burman i Kalix.
Sverige är på väg att förlora en halv generation ungdomar. Litteraturutredningen presenterade under senhösten sin undersökning av läsförmågan för regeringen. Den har dramatiskt försämrats de senaste 15 åren, med en ökande hastighet de senaste 6 åren. Läsförmågan har sjunkit kraftigt hos alla 15-åringar och sämst läser pojkarna; 30 procent har knappt en acceptabel läsförmåga. Man har stora svårigheter att läsa en dagstidning och kommer att ha svårigheter att kunna fungera i ett modernt samhälle.
Samtidigt ökar skillnaderna i skolan mellan de elever som kommer från hem där man läser eller inte läser tidningar och böcker. De barn som kommer från läsovana hem klarar sig sämre än tidigare.
Föräldrarnas insatser att hjälpa sina barn blir viktigare när skolan brister. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika elever ökar. Detta kräver stora politiska och ekonomiska prioriteringar. Vänsterpartiet anser att det behövs en tydligare statligt ekonomiskt ansvarstagande för en nationellt likvärdig skola. Viktigare än att gynna externa läxhjälpsföretag borde vara att stärka skolans resurser till en bra undervisning där alla elever ges en likvärdig utbildning med möjlighet att plugga vidare.
Kunskapskontrollerna och lärarnas administrativa uppgifter har ökat utan att skolan fått mer resurser. Många elever i gymnasieskolan hoppar av utan att ta en examen, var fjärde elev tar inte examen inom fyra år.
Samtidigt så skär regeringen ned på gymnasieskolan. Det är mycket svårt att förstå med tanke på att kunskapsnivån i skolan sjunker. Hösten 2011 valde 11 procent, färre elever att läsa gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesprogrammen fortsätter enligt preliminära siffror att minska även i år, denna höst.
Regeringen tog förra hösten bort högskolebehörigheten på mer än hälften av Sveriges gymnasieprogram. Svenska läser eleverna bara första året svenska i årskurs två och tre är ett frivilligt val. Syftet för regeringen var att uppvärdera yrkesutbildningen och vägen till det var lägre kunskapskrav och en slopad högskolebehörighet Resultatet blev i stället att ca 5000 elever valde att inte söka utbildningar som saknar högskolebehörighet. När ungdomar väljer bort yrkesprogrammen kommer många branscher och näringar ha svårt att hitta kompetent arbetskraft.
Regeringens senaste förslag som kom i budgetpropositionen är att tillsätta en 1-årig gymnasielinje utan kärnämnen som ska starta hösten 2014. Med en ettårig gymnasielinje blundar regeringen för lösningar och hjälp för att stärka unga på arbetsmarknaden, skapar ökade klyftor för dem som har det tuffast i skolan och gör dem till en arbetskraft med dålig utbildning. Problemet ligger i nedskärningarna i skolan som ger elever sämre resultat. Vi behöver fler lärare i skolan, mindre grupper, specialpedagoger och kuratorer. Lärarna måste få tid, kraft och möjlighet att undervisa. Inte sitta i konferensrum och projektmöten.
Eleverna utvecklas och stärker sin läsförmåga genom bra undervisning där de får att läsa och samtala om texter. Lösningen handlar alltså om att stärka gymnasieprogrammen, höja kvalitén i skolan och gå in med hjälpresurser där varje skola ser elevens behov. Kunskapskontroll är bra, men utan att ge lärarna tid och kraft att undervisa så kan eleverna inte nå sina mål.
Att ha ett fullständigt gymnasiebetyg är grunden för god självkänsla och möjligheter att fungera i samhället som en stark individ. Så lösningen är inte att sänka kraven när eleverna inte når målen. En byggjobbare eller gruvarbetare behöver kunna svenska och engelska och det är viktigt att ett vårdbiträde ska kunna plugga vidare exempelvis till sjuksköterska eller läkare. Ska man starta eget är det viktigt att kunna läsa och skriva bra! Oavsett om man vill eller inte vill plugga vidare efter gymnasiet så är det inget val man ska behöva göra när man är 16 år.
Alla tjänar på en hög utbildningsnivå, det är viktigt för hela samhälles utveckling och framsteg. Att sänka kraven är i förlängningen ett hot mot demokratin. Kunskap och självkänsla är lätt att bära det ska vi ge alla elever i skolan.
Katarina Burman,
(V) i Kalix