Krister skildrar Fattigsverige

Vi träffas i bohuslänska Uddevalla, den naturliga basen för Krister Kronlid. Här är han ordförande för Kommunals vård- och omsorgssektion och här sitter han i fullmäktige för Socialdemokraterna i det borgerligt styrda kommunhuset. Men viktigare kanske är att Krister har sina rötter djupt i hamn- och varvsstaden. Boken som han nu debuterar med, ”Morfar föddes i en diktatur” spinner sin väv runt Kristers morfar, uddevallaren Karl Viktor Nilsson.
  Morfars land var ett u-land, som fick ekonomiskt stöd från världens rikaste länder för att klara sig. Människor svalt och det fanns alldeles för få arbeten med drägliga löner.

Det kan verka långt från Karl Viktors uppväxt i Fattigsverige till den thaibuffé där Krister och jag sitter och tar en lunch i centrala Uddevalla. Men hela Kristers bok och allt det han säger betonar släktskapen och närheten med tiden när Sverige var ett u-land och en diktatur, där folk inte fick rösta och där politiska agitatorer kastades i fängelse för att de propagerade för demokrati.
  – Jag känner verkligen starka och nära relationer till dem som jag berättar om i boken. Och en stolthet över att min mormor och morfar genom den här boken får göra sina röster hörda. För mig själv är det en oerhörd känsla.

Men var får man modet och kraften att börja skriva? Krister berättar i boken att han själv bara gick igenom högstadiet ”med nöd och näppe”.
  – Jag var ett sådant barn som aldrig åkte på skidsemester under vintern, eller utomlands under sommaren. Jag var ett av de barn som satt kvar på skolan med fem-sex andra klasskompisar när de andra var på skolresa eller busstur till skidbacken.
  Han var skoltrött och började jobba direkt efter högstadiet. Först på verkstad, sedan som vaktmästare och slutligen inom handikappomsorgen, där han trivdes och blev kvar. Men lusten till ordet och till skrivandet fanns där hela tiden:
  – Min farmors bror skrev böcker och min faster är journalist. Så det fanns en historia i släkten. Och själv har jag skrivit dikter sen jag var liten. 

Gnistan till att börja skriva om arbetarrörelsen kom när Krister under föreläsningar för Kommunal kände en utbredd historielöshet.
  Vad kommer sig den här historielösheten av, tror du?
  – Man har inom arbetarrörelsen haft fullt upp med att bygga och utveckla landet. Man har trott att folk tar välfärdssamhället för givet. Men de som är 20 år i dag vet inte vilka August Palm, Hjalmar Branting eller Per-Albin Hansson var.
  Genom sitt fackliga och politiska arbete kom Krister i kontakt med Ingemar E L Göransson, tidigare ombudsman på LO och numera bokförläggare.
  – Han sa: skriv som du berättar! Och många andra bekräftade mig när jag sa att jag skulle skriva en bok. Jag tänkte att det kan jag inte. Men om ingen annan gör det, får jag väl försöka.
  Nu finns den alltså, boken, och den är en rik betraktelse över Sverige och svenskt 1900-tal. Det handlar om hungerkravaller, strejker och statarsystem. Men också om välfärdssamhällets uppgång och kris. Att Krister har en politisk ambition med sin bok går inte att ta miste på. Han osar, och han osar rött.
  – När Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten sa att de var med och genomförde fri- och lika rösträtt blev jag helt galen. Jag fick ett bryt. Och de kommer undan med det där!

Nu turnerar Krister land och rike runt med sin bok. Samma dag som vi ses har han träffat metallarbetare från Volvo.
  – Drömmen är att det ska bli en facklig-politisk budkavel. Att vi kvicknar till. Det yttersta målet är att ta tillbaka makten 2014.
  – Mest av allt vill jag att du ska se att det är samma ideologiska kamp idag som då, trots att det gått över nittio år sedan socialister, liberaler och fackföreningar tvingade till sig demokratin från den konservativa diktaturens män.