Therese Svedberg

En av de nio kvinnor i Sverige som studerar till sotare just nu är Therese Svedberg, 38 år. Hon är undersköterska och jobbade tidigare som habiliteringspersonal men sadlar nu om. 
  – Jag ville ha ett mer fysiskt jobb. Det som lockar mig är bland annat att få vistas på tak, och klättringen. Utbildningen hade mer teori än jag trodde. Lärarna pratar mycket om farorna i yrket, men jag tänker att man ska använda fullskyddsanordningarna, säger hon.
  Utbildningen hon går är Sveriges enda skorstensfejarutbildning. Skolan ligger i natursköna omgivningar, ett stenkast från Rosersbergs slott. Här möts studenterna från hela landet under fyra tillfällen för praktisk sotarträning. Under KA:s besök på skolan pågick undervisningen vid fyra stationer.

På station nummer ett lär sig eleverna tillverka sotningens grundläggande redskap. Station två har en proveldningsskorsten och handlar om säker eldning.  En tredje ser ut som en matte- eller fysiklektion, och handlar om skorstensdrag. En fjärde handlar om värmesystems funktion och uppbyggnad.
  Jonny Jakobsson, ombudsman på Kommunals arbetslivsutvecklingsenhet, berättar att det i dag finns närmare trettio kvinnliga sotare i Kommunals medlemsregister. Kvinnorna får jobb, men frågan är hur länge de jobbar kvar. 
  – När Kommunal ordnade en nätverksträff för kvinnliga sotare för en tid sedan, framkom att de ser farorna i yrket som ett problem när de skaffar barn.  Därför har vi planer på att undersöka vad som krävs för att få kvinnorna att stanna. Vi får titta på arbetsmiljön. Och eventuellt kan man börja diskutera en förlängd havandeskapspenning, säger han.

De unga sotarstudenterna som KA möter i Rosersberg verkar redan ha tänkt igenom hur de ska hantera vissa risker. Sara Hjortsberg menar att man som sotare får vara sitt eget ombud. Man får tänka på att ta det lugnt i trafiken, på taksäkerheten och undvika rangliga trästegar. ­
  – Vassa spikar, hundar, att slå i huvudet på trånga vindar och brännskador är sådant som man kan råka ut för, tillägger Mari Norborg.

Varför valde du att bli sotare?

Linda Westermark, blivande sotare.Linda Westermark, 30, Falun:
  – Som sotare sköter du dig själv, samtidigt som du har bra arbetsgemenskap. Iskyla och regnrusk vissa dagar vägs upp av underbar utsikt och fågelkvitter andra. Jag planerar att läsa vidare till sotartekniker. Då får man lite högre lön och får jobba med besiktningar.

 

 

Mari Norborg, blivande sotare.Mari Norborg, 23, Örebro:
  – Sotaryrket sägs passa lika bra för båda könen. Det är fritt och handlar om viktiga saker – som miljöfrågor.  Yrket ska enligt lag finnas i varje kommun. Det är ett stabilt jobb som i dag handlar mer om ventilation.

 

 

 

Sara Hjortsberg, blivande sotare.Sara Hjortsberg, 23, Sundsvall:
  – Jag tittade på korta distansutbildningar och valde bland dem med normala arbetstider, som var bristyrken, där man får komma ut och röra sig. Distansutbildning var ett krav eftersom jag har hästar.

 

 

 

Anders Lindblom, blivande sotare.Anders Lindblom, 36, Kungsbacka:
  – Sotaryrket kan innebära 70 sekundmeter vind och ösregn, men den stora fördelen är friheten. Distansutbildningen var en förutsättning  eftersom jag har två barn att ta hand om.

Sotarutbildning 

Examen: Efter tjugo veckor.
Start: Vår- och hösttermin.
Plats: Distansutbildning och platsbunden utbildning i Rosersberg.
Sista anmälningsdag: 15 april respektive 15 oktober.
Läs mer och anmälan: www.msb.se (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Skorstensfejare

Ingångslön: 21 000 kronor.
Medellön: 24 000 kronor.
Karriär: Möjlighet att vidareutbilda sig till skorstensfejartekniker efter tre år i branschen.
Antal sotare i landet: Cirka 1 100.
Andel kvinnor: Enligt Sveriges Skorstensfejaremästares riksförbund mellan fem och tio procent. (50 till 100 stycken).