Sista måltiderna ska smaka gott
Kocken Peter Georgsson tröttnade på att värma upp färglös trist mat till de döende patienterna. Han avbeställde plastlådorna och började laga mat från grunden -- utan att öka kostnaderna.
– I slutskedet av livet är maten viktig, säger Peter.
Till Byle gård i Täby kyrkby kommer människor för att avsluta livet. Personalen på den palliativa vårdenheten arbetar för att patienternas sista tid ska bli så bra och smärtfri som möjligt. Hemmet har varit uppskattat, men patienterna har klagat på en sak – maten.
– Tidigare fick vi färdigmat. Den var ofta smaklös, färglös och tråkig, säger undersköterskan Åsa Baldauf-Täge.
I köket doftar det av nybakat bröd och blåbärspaj. Peter Georgsson, kock sedan 22 år, står och hackar skinka och lök till en blomkålspudding.
– Jag har aldrig fått så mycket beröm för min mat tidigare, det märks att patienterna uppskattar den, säger han.
Peter Georgsson. |
Peter började jobba på Byle gård i början av förra året. Från ett yrkesliv på lyxkrogar och konferenshotell var han van att skiva upp dyra biffar och gåslever. Färdigmaten från Sodexho var något helt annat.
– Det kändes inte riktigt schyst att lägga fram mat som man själv var tveksam till, säger Peter.
Efter några månader på jobbet räknade han ut att kostnaden för att laga egen mat inte borde överstiga vad de betalade för färdigmaten. Han presenterade idén för sina chefer på Förenade Care som gav honom grönt ljus. Därefter pratade han med miljö- och hälsokontoret i Täby kommun.
– Vi fick installera en snabbfrys och köpa en ny fläkt, sen var det bara att köra i gång, säger Peter.
Köket och matsalen ligger mellan de två avdelningarna vilka båda rymmer elva sängplatser. De som kommer hit är svårt sjuka och genomsnittstiden för en patient är endast 17 dagar. Den här förmiddagen gapar matsalen tom. Ingen orkar ta sig ut för att äta, så vårdpersonal och anhöriga bär in maten på rummen. Undersköterskan Åsa Baldauf-Täge har arbetat på Byle gård i fyra år.
– Det är oftast maten som är dagens höjdpunkt för patienterna, säger hon.
Peter saltar och pepprar puddingen innan han skickar in den i ugnen. Det är sällan någon som klagar på att maten är för stark.
– Många snålar för mycket med kryddorna. Patienterna här har inte direkt bättre smaklökar än vad vi har, säger han.
Peter tänker inte på att han lagar mat på en vårdinrättning, utan fokuserar på att laga bra mat. Han är generös med grädde och ost. Under patienternas sista tid är viktökning inget problem, och oftast behöver de extra näring. Han serverar också alltid soppa till måltiderna, eftersom många patienter inte kan äta något annat.
Peter började på Byle gård mest av en slump. Han såg annonsen när han satt på bussen på väg hem från arbetet på Stensnäs konferens och ringde direkt. Han är nöjd att han tog steget från restaurangbranschen till vården. Han har märkt av en skillnad i mentalitet mellan de två branscherna. Dödens ständiga närvaro ställer speciella krav på personalen.
– Man måste ha ett stort hjärta för att klara av att jobba här. Jag har lärt mig mycket om bemötande från de andra i personalen, säger han.
Peter saknar inte lyxkrogarna. Han anser att personalpolitiken och stämningen mellan arbetskamraterna är bättre inom vården och han har större frihet att själv organisera arbetet. Att jobba vanliga arbetstider är något han sätter stort värde på efter åratal av kvällar och helger i stressiga kök.
Högar av glas, tallrikar och bestick balanserar på en köksvagn. Disken ska klaras av innan Peter sätter i gång med middagen. Medan han lyfter av porslinet levererar han en förutsägelse:
– Fler bra kockar kommer att söka sig till vården i framtiden.
ID. Peter Georgsson
Ålder: 50 år.
Vägen hit: Arbetat inom ungdomspsykiatrin i fyra år. Tvåårig AMU-utbildning till kock, därefter arbetat som kock i 22 år.
Lön: 28 000 kronor.
Bäst med jobbet: Arbetskamraterna.
Sämst med jobbet: Att många av patienterna som kommer in lämnar oss redan efter några dagar.
Om facket: Jag har alltid varit med i facket men inte själv varit aktiv.
Vägen från plastlådor till egenlagad mat
Januari 2011: Peter börjar på Byle gård. Maten kommer i plastlådor, men personalen bakar eget bröd. Han byter ut de halvfabrikerade sopporna mot egna, som han lagar från grunden.
Sommaren 2011: Peter får beskedet från miljö- och hälsokontoret att köket måste kunna kyla ner maten och ordna bättre ventilation. Han avbeställer färdigmaten och börjar laga allt själv.
Vintern 2011-2012: Peter samarbetar med undersköterskorna för att få dem mer involverade i matlagningen. Målet är att patienterna inte ska märka någon skillnad om han till exempel är borta på semester.