”Märket” gör att lönegapet växer
Sällan har det stormats så om jämställdhetspotterna som i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna inom Svenskt Näringsliv hotar: Att utjämna mellan kvinnligt och manligt dominerade yrken kommer att leda till att vi får det "som i Grekland".
Illustration: Magnus Bard
Den ordning som inte får rubbas stavas ”märket” – som är 2,6 procent, med industriavtalet som norm. Och det märkliga är att det handlar om samma procent oavsett på vilken grundlön den räknas. Vilket leder till att lönegapet troligen växer, eftersom den manligt dominerade industrins löner ökar mer i kronor. 2,6 procent på en industrilön på 27 000 är ju fler kronor än samma procent på undersköterskans 21 000.
I snitt är lönegapet mellan kvinnliga och manliga arbetare 2 900 kr i månaden. Därför kräver de LO-samordnade förbunden jämställdhetssatsningar som en del av avtalskraven. Och även med dessa tar det 30-45 år innan arbetsmarknaden är jämställd. (Läs mer om de omstridda jämställdhetspotterna här.)
Handels avtal ger butiksanställda 710 kr i månaden och lagerarbetare 685, nivåer som alla parter verkar nöjda med. Nivåerna hade troligen inte uppnåtts utan de massiva sympativarslen från de övriga förbunden i LO-samordningen. Dessa sätter sannolikt riktmärke för Kommunal i de pågående förhandlingarna med Vårdföretagarna, där de privatanställda personliga assistenternas otrygga villkor och låga löner är i blickpunkten, liksom i de övriga förhandlingarna.
Handels har fått 110 kr mer än de 550 kronor som industrin annars gett på detaljhandeln, dvs 3,3 procent respektive 2,85, samt begränsning av visstidsanställningar, som efter ett år ska övergå i fast anställning, plus skärpningar av regler för bemanningsföretag. Men även arbetsgivarna har fått sitt, exempelvis lägre höjningar av ingångslöner, förlängd provanställning från 6-8 månader och möjligheter till ungdomsjobb/praktik med 75 procent av ingångslönen.
Personliga assistenter tjänar i genomsnitt 19 500 kr i månaden. 70 procent är kvinnor. En byggnadsarbetares månadslön är cirka 27 000 kr. Handels värderar jämställdhetspottens del av årets avtal till 70 kr, jämfört med de 100 kr som var utgångskravet. Ska vi få en arbetsmarknad som inte betalar lön efter kön måste förhandlingsmodellen även inkludera jämställdhet. Arbetsgivarna behöver inse att lönegapet är en del av deras ansvar.
