”Succé!”

• LO: Lönerna ökade mer i kvinnodominerade sektorer än inom mansdominerade. Det visar den analys av lönestatistiken som LO gjort för åren 2007 till 2009, då jämställdhetspotter och låglönesatsningar avtalats. Inom kommunerna ökade lönerna med 13,1 procent, i tillverkningsindustrin med 11 procent. Mest ökade lönerna inom detaljhandeln, med 14,7 procent. I rapporten betecknas satsningen som ”en smärre succé”. Även 2010 års potter gav effekt. Men i kronor växte ändå gapet.

”Det är inte jämställdhetspotter”

• Svenskt Näringsliv: Företagens företrädare vill inte gå med på att det över huvud taget finns några jämställdhets­potter. Eftersom satsningarna riktas mot alla, både kvinnor och män, som tjänar under 22 400 kronor är det vilseledande marknadsföring. Inte heller anser organisationen att löneskillnaderna mellan branscher beror på kön.
  – Jag tror inte de har lägre löner för att de är kvinnor, och om det finns sådana yrken är det Kommunals uppgift att tala om vilka de är. Nu säger man att alla under en viss nivå är felavlönade, säger Christer Ågren, vice vd.

”Tillfällig effekt”

• Konjunkturinstitutet*: 2007 hade låglönesatsningar och jämställdhetspotter en effekt för arbetare i privat sektor. Det så kallade oförklarade gapet mellan könen minskade 1,5 procent jämfört med 2006. Året därpå märktes det mindre och 2009 var effekten lika med noll, enligt KI. Enligt myndigheten kan det bero på kompenserande krafter, det vill säga att höjda lägstalöner ledde till höjda löner hos andra också. KI:s forskningschef säger att det stora problemet är att kvinnor får ett lönestraff när de får barn – de jobbar allt mindre och halkar efter i lön.

”Har inte tittat på det”

• Medlingsinstitutet**: Medlingsinstitutet vill som statlig myndighet inte uttala sig om potter. Men samtidigt menar de att det inte går ekonomiskt att ge större löneökningar till vissa grupper, utan alla måste hålla sig till industrins nivå på 2,6 procent. Då växer lönegapet troligen, eftersom mäns löner ökar mer i kronor. Men myndigheten har inte analyserat jämställdhetspotterna, och kan inte heller påverka lönegapet, enligt generaldirektören Claes Stråth.
  – Vi har ingen uppfattning om hur parterna utformar avtalen. Man kan lägga på lokalt, det finns en löneutveckling utöver de centrala avtalen, säger han.

* Konjunkturinstitutet analyserar ekonomisk utveckling, och gör prognoser.
** Medlingsinstitutet ska bland annat verka för en fungerande lönebildning, och medla i tvister mellan fack och arbetsgivare.