Könsblind budget får hård kritik
Regeringens budget är könsblind, och på flera områden missgynnas flickor och kvinnor. Det visar en ny rapport. Mer pengar satsas exempelvis på gymnasieutbildningar som killar väljer. Och trots att kvinnor oftare är timanställda och tjänar mindre görs ingen analys av den ojämställda arbetsmarknaden.
Det är Sveriges Kvinnolobby som analyserat vårbudgeten som släpptes av finansminister Anders Borg i måndags. Rapporten visar bland annat att det både inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden finns stora ojämlikheter som inte ens nämns av regeringen.
Redan i gymnasieskolan syns stora skillnader mellan flickor och pojkars val, och vilka resurser de får tillgång till. Enerig-, El-, Fordon- och Byggprogrammet är de mest pojkdominerade gymnasieprogrammen. Enligt Skolverkets prissättning får skolorna 447 800 kronor per elev och år för de programmen. Samtidigt får skolorna bara 360 000 kronor per år för de program som har en majoritet flickor. De är Hantverks-, Omvårdnads-, Barn och fritids- och Livsmedelsprogrammet.
Det här bidrar till en starkt könssegregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader. Där många kvinnor jobbar är lönerna lägre, det syns inte minst inom LO-området. Organisationen Sveriges Kvinnolobby menar att regeringen visar en oförmåga att göra något åt det, eftersom ingen analys eller åtgärdsplan finns i budgeten.
En annan stor ojämlikhet är det faktum att många kvinnor jobbar deltid och dessutom oftare är timanställda. Mer än 20 000 fler unga kvinnor har tidsbegränsade anställningar, och fler män än kvinnor har fast jobb i åldern 15-24 år. Deltidsarbete och korta anställningar ger kvinnorna lägre inkomster och i slutändan också lägre pension. Också denna analys saknas i regeringens budget, enligt Sveriges Kvinnolobby.