– Vi ser det inte på det sättet, utan om statsbidragen fryses på den här nivån då kommer det att bli besvärligt framöver för kommuner och landsting. Då får man titta på begränsningar och prioriteringar i till exempel sjukvården, säger Annika Wallenskog, chef på sektionen för ekonomisk analys på SKL.

Det är bistra tider som väntar Sverige, tror regeringen och finansminister Anders Borg. I vårbudgeten som presenterades på tisdagen skriver de ned tillväxten av BNP från 1,3 till 0,4 procent. Och det blir underskott i statens ekonomi på mer än 10 miljarder kronor.
  – Det här är den djupaste ekonomiska lågkonjunkturen som Sveriges haft, kanske sedan depressionen, säger Anders Borg.
  Kommunernas ekonomi beskrivs i budgeten som hyfsad men ändå inte vad som kan kallas god ekonomisk hushållning. Den springande formuleringen är raderna där det står att ”kommunerna och landstingen antas anpassa sina kostnader” så att de når balans. Det innebär att kostnaderna för sjukvård och kommunal verksamhet inte får öka lika mycket som de gjort hittills.

 Anders Borg (M).Anders Borg (M).

Samtidigt framgår också att regeringen tror att de äldre kommer bli allt fler. De anslår 670 miljoner till fler platser på äldreboenden fram till 2016, och skriver att kommunernas åtagande för allt fler äldre ökar.
  Men Anders Borg tror inte att det blir något problem att samtidigt hålla igen, eftersom han tror att intäkterna ökar lika mycket som kostnaderna.
  – Kommunsektorn kommer få kraftigt ökade skatteinkomster, över 100 miljarder, och de ska också öka sina utgifter med över 100 miljarder under de här fyra fem åren vi har framför oss, säger finansministern.
Du ser alltså inga risker att man måste spara inom äldreomsorg till exempel?
  – Inte när utgifterna ökar med 100 miljarder. Om man har 100 miljarder mer att göra verksamhet för så är det en ökning enligt min bedömning.

Men den bilden av kommunernas ekonomi håller inte SKL med om.
  – Vi ser inte att det finns jättemycket pengar i kommunsektorn, säger Annika Wallenskog.
  Medan regeringen tror att kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting alltså kommer att kunna bromsas upp, så gör SKL en helt annan bedömning.
  – Vi tittar bakåt hur det faktiskt ser ut och då ser vi att det finns en efterfrågan både inom sjukvård och inom kommunal verksamhet. Man kan titta på barnomsorgen, och nästa område blir väl äldreomsorgen. Och även inom sjukvården ser vi att kostnaderna ökar hela tiden, och att det är väldigt svårt att hålla tillbaka.
  Hur kan era bedömningar skilja sig åt så mycket?
  – De tittar på hur mycket pengar som finns och så får man anpassa sig efter det. Vi tittar på vad behovet är och hur mycket pengar som behövs, säger Annika Wallenskog.

Inte heller när det gäller antalet anställda är regeringen och SKL eniga. Regeringen tror på en minskning, men det gör inte SKL.
  – De räknar med att antalet anställda ska minska, men så ser det inte ut om man tittar på lång sikt, säger Annika Wallenskog.
  Däremot tror regeringen på att fler kommer att jobba hos privata utförare, något som stämmer överens med SKL:s bild.
  – Man har talat om att LOV ska vara tvingande, och allt fler kommuner ansöker om bidrag för att införa det, säger Annika Wallenskog.