Hon får eleverna att minska köttet

Barnen på Hallersruds skola flockas kring Ewa Asker när hon bär ut
ett fat nylagade lins- och rödbetsbiffar i skolmatsalen. En grupp sjätteklassare hugger in på smakproven.
  – Jättegott, säger de i kör.
  Ewa verkar ha hittat en ny klimatsmart rätt till nästa års skolmatsedel.

Ewa Asker är något så ovanligt som en kommunal provkökskock. För två år sedan startade hon en klimatsmart grupp tillsammans med fyra kockar i Hammarö kommun. Nu arbetar de för att klimatanpassa kommunens skol- och äldrevårdskök. Idén till gruppen fick Eva när hon undersökte hur de skulle minska matsvinnet i kommunen. Hon gjorde efterforskningar på nätet, och blev då intresserad av klimatfrågan.
  – Jag började söka efter vad vi på kostenheten kunde göra för att minska vår klimatpåverkan, säger Ewa.

Klimatanpassningen innebär bland annat att kommunen köper mer ekologisk mat, använder säsongsbetonade råvaror och mindre kött. Genom att köpa in till exempel svenska äpplen i stället för spanska apelsiner, undviks långa transporter av frukten.  Köttproduktion skapar stora utsläpp av klimatfarliga gaser, men det är svårt att ändra folks inställning till kött.
  – Vi försökte införa en helvegetarisk dag i skolmatsalarna, men förslaget röstades ned av föräldrarna, säger Ewa.
  Ewa ger sig inte, utan försöker förankra idén om en köttfri dag. Hon använder också en annan taktik. Alla köttfärsrätter blandas ut med linser, potatis eller morötter. Samtidigt försöker de erbjuda vegetariska alternativ. Målet är att skära ner köttkonsumtionen med 30 procent.
  Ewa formar linsröran till en ny omgång biffar.
  – Vi försöker smyga in den vegetariska maten, säger hon.

Förslaget om en köttfri dag röstades ned av föräldrarna. Nu försöker Ewa Asker smyga in den vegetariska maten.

Ewa arbetade tidigare som undersköterska i 25 år. Hon tog tjänstledigt och gick en kockutbildning, vilket ledde till hennes nya karriär. Som provkökskock har Ewa stor frihet att utforma sitt eget arbete, och komma med förslag till förändringar. Något som har utvecklat henne.
  – Jag är en annan person nu. Jag har blivit tuffare. Nu gör jag det jag känner för, säger hon.
  När de sista barnen sprungit ut på skolgården för att leka, kommer Ewas chef Charlotte Gustafsson förbi. Det var hon som inrättade tjänsten som provkökskock för sju år sedan.
  – Jag har själv ingen kockutbildning. Ewa vet hur det fungerar ute i köken och är ett väldigt bra bollplank, säger Charlotte Gustafsson.
  Ewas matlagningskunskaper gör att hon kan hoppa in i köken om någon är borta. Hennes flexibilitet gör det möjligt att bekosta tjänsten, trots att Hammarö är en liten kommun.

Medan Ewa packar ihop för dagen berättar hon att en dag när hon stod i skolköket kom det fram några barn till henne.
  – Vi vill ha mer husmanskost, sa de.
  Ewa blev lite förvånad och frågade vilken sorts husmanskost de ville ha.
  – Pizza, hamburgare och piroger, svarade barnen.
  Historien visar hur olika generationers syn på mat skiljer sig åt. En viktig del av Ewas arbete är därför att förankra nya maträtter bland barnen och deras föräldrar samt de äldre. Hon är inte rädd för att pröva nya grepp när det gäller att utvärdera hur de nya maträtterna tas emot. Facebookgrupper, SMS-enkäter och matpaneler är några av metoderna hon använder sig av.
  – Vi försöker vara lyhörda och anpassa oss efter dem som ska äta maten, säger Ewa.

”Jättegott”, säger barnen om Ewa Askers lins- och rödbetsbiffar.

8 tips för klimatsmart mat

1. Servera mindre kött, nöt- och fårköt är värst. Köp säsongsanpassade frukter och grönsaker som är odlade lokalt.

2. Blanda ut köttfärsen med linser, potatis eller morötter.

3. Undvik hel- och halvfabrikat.

4. Var noga med portionsberäkningen, inrätta rutiner för att få reda på om en klass till exempel är på skolresa.

5. Använd helst färska produkter, nedfrysning och upptining är energikrävande.

6. Odla egna kryddor och örter.

7. Slut avtal med lokala slakterier. Färre transporter, färskare kött.

8. Ersätt ris med matvete eller korngryn. Risodling skapar klimatfarlig metangas.