Uteblivna raster riskerar hälsan
De som har störst behov av raster är ofta de som inte tar ut dem. Det kan leda till allt från busskrascher till utbrändhet.
– När man har ett stressigt yrke är det extra viktigt med raster, säger stressforskaren Göran Kecklund.
Han är forskare vid Stockholms universitet. Han forskar om arbetstider, hälsa, säkerhet och trötthet.
Varför är det viktigt att ta rast?
– Vi är inte konstruerade för att jobba åtta timmar i sträck. Vi behöver avbrott när vi tänker på något annat än arbetet.
Vad händer om man inte tar rast?
– Om man har ett stressigt arbete är det viktigt att få möjlighet att återhämta sig. Annars utför man ett sämre jobb, minnet försämras och man presterar sämre. För till exempel bussförare kan det vara direkt farligt eftersom det kan leda till olyckor.
Enligt Göran Kecklund visar forskningen att nattskiftsarbetare är extra utsatta. Långa arbetspass under natten medför ofta sömnproblem. Något som ökar risken för både misstag och försämrad hälsa för personalen.
Hur påverkas hälsan av uteblivna raster?
– Stress utan återhämtning under en längre tid kan leda till kronisk stress. Då får man sömnproblem, känner sig ständigt trött, humöret blir sämre och man kan känna sig nedstämd. Pågår det en längre tid kan man bli utbränd, eller drabbas av kronisk värk vilket kan leda till sjukskrivning.
Hur ofta ska man ta rast?
– Varje timme bör man ta en kortare paus på några minuter. Man bör också ha två raster på minst 15 minuter under ett arbetspass. Pauserna kan man ta när det finns tid, rasterna bör vara planerade.
Raster
• Du har rätt till rast senast efter fem timmars arbete. Lagen anger inte hur lång rasten ska vara.
• Under rasten får du fritt förfoga över din tid.
• Rasterna får under vissa omständigheter bytas ut mot måltidsuppehåll. Då får du inte lämna arbetsplatsen.
• Utöver rasterna ska du kunna göra kortare pauser från jobbet – till exempel ta en fikapaus. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara.
