– De har varit vana att operera under ytan, och det har varit okontroversiellt. Men nu slår det hemlighetsfulla tillbaka. De behöver öppenhet för att återvinna förtroendet, säger Per Strömberg, professor vid Handelshögskolan och expert på riskkapitalbolag.

Riskkapitalbolag som äger företag som driver skolor, äldreboenden och vårdcentraler har länge varit omdiskuterat. Men det var först i och med höstens stora skandal kring bland annat Caremas äldreboende Koppargården som kritiken blev riktigt allvarlig för ägarna. Ägarformen, skatteplaneringen och missförhållandena kopplades samman, och nu kommer kritiken från alla håll. Finansminister Anders Borg (M) vill bland annat begränsa möjligheterna till upplägg som gör att bolagen undkommer skatt.
  För att möta kritiken tvingas företagen träda fram i ljuset. Det visade sig inte minst på ett seminarium om riskkapital som Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) ordnade på torsdagen. 

Salen var fylld till brädden med kostymklädda representanter för både riskkapitalbolag och de företag de äger. Bland andra 3i, som tidigare ägde Carema, EQT som investerat i skolföretaget Academedia, Capio, JB Education som driver Jensenskolorna.
  Det är en ovanlig syn. Riskkapitalbolagen har haft en tradition att verka i bakgrunden, att gå in i företag ett antal år och sedan sälja dem vidare. Nu måste de försvara sina innehav i välfärdssektorn, för med ett minskat förtroende minskar också värdet på de bolag de investerat i.

Magnus Lindquist på Triton, en av ägarna bakom Carema, var en av dem som fick frågan om vad riskkapital egentligen tillför vård, skola, omsorg.
  – Vi har en roll att fylla som en annan slags ägare. Vi kan göra verksamheten effektivare och förbättra kvaliteten. Vi kan vara nyttiga, säger han.
  Vad tillför ni de anställda?
  – Vi försöker se till att ha bättre chefer som kan utveckla medarbetarna. Sen vill vi effektivisera till exempel datoranvändning som kan leda till mer tid med de äldre, säger Magnus Lindquist.
  För att vända opinionen har riskkapitalbolagen anlitat PR- byråer. På plats på SNS fanns ett tiotal personer från stora byråer som Kreab och Hallvarsson och Halvarsson. Tritons PR-expert har ett enkelt recept.
– Vi måste skapa förståelse för vad vi gör och förbättra bilden. Vi måste kommunicera mer, säger Anette Brodin Rampe på Brunswick Group.

På flera punkter har just Triton och Carema tvingats backa efter kritiken. De tog bort bonusarna inom Carema, de har avskaffat räntesnurror och de har nyligen skrivit på avtal om meddelarfrihet för alla anställda. Nu handlar det alltså om att också ändra bilden utåt. Men det tror inte Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer, räcker.
  – Riskkapitalbolag har varit urusla på att kommunicera, och det beror på att man haft saker som man inte kan kommunicera. Till exempel att man använt sig av skatteparadis. Det är absolut nödvändigt att man nu deltar i ett samhällssamtal. Men man kan inte bara prata utan måste också göra något och visa vad man står för, säger Pontus Schultz.

Och det finns fortfarande delar som riskkapitalbolagen inte vill tala högt om, exempelvis ersättningsnivåerna till dem själva. Magnus Lindquist säger sig ha haft samma lön i fyra år, men har samtidigt haft bonus. Men om det blir någon öppenhet kring det återstår att se.
  – Vi får fundera på det, säger Magnus Lindquist.