Detta skulle bli min första erfarenhet av att arbeta med människor och jag hade ingen som helst aning om hur jag skulle klara av det! Men sommaren gick över all förväntan, jag lärde mig otroligt mycket och trivdes så bra att jag blev kvar på samma arbetsplats i ytterligare två år.

I år firar jag 13-års jubileum som kommunalare – tänka sig! Sedan mitt första möte med vården den där sommaren har jag arbetat som undersköterska på boende och hemtjänst, som behandlingspersonal inom öppenvården för personer med samsjuklighet och de sista åren har jag arbetat som boendestödjare inom den kommunala psykiatrin. Jag har mött så många olika människor och fått ta del av både ljusa och mörka stunder i deras liv.

Det finns stunder när jag har varit trött på mitt arbete. Trött på tidig morgon. Trött på alla långa kvällspass. Trött på arbeta jul eller midsommar eller just den där dagen man absolut inte vill arbeta på, men ändå måste. I bland har orken och energin tagit slut. I bland har det fattas personal och man har stressat sig fram genom dagen, allt för att hinna med så att ingen vårdtagare/klient/patient ska bli lidande. Dagar som dessa har man undrat varför man egentligen håller på med det man gör. Men ändå. Trots alla jobbiga stunder, så vet jag att det inte finns något annat yrke som skulle kunna få mig att känna den glädje, den stolthet och den tillfredställelse som jag upplever i mitt!

Jag har matat den som inte kunnat äta själv, tvättat den som inte kunnat tvätta sig själv, tröstat, delat ut medicin, torkat bajs, lagat hundratals frukostar, städat, samtalat, träffat missbrukare och hemlösa, stöttat psykiskt sjuka, gjort hundratals hembesök, vårdat cancersjuka och vakat hos döende, varit en livlina för den som har varit ensam, suttit hos den som inte har kunnat sova, mött personer med abstinens och ångest, tröstat anhöriga, tagit hand om dementa, lugnat den med vaneföreställningar och försökt skänka de som lever på samhällets botten en känsla av människovärde. I varje situation, i allt jag har gjort och för varje människa jag har mött har jag lärt mig något nytt. Något nytt om mig själv, något nytt om den människa jag har mött och något nytt i vad det innebär att leva.

Du som också har ett yrke där du arbetar med människor på ett eller annat sätt, sträck på din rygg och var stolt över det du gör! Vi kanske inte har ett yrke som är mest välavlönat eller har den högsta statusen. Men vi får privilegiet att få ta del av andra människors liv och göra en skillnad. Vi ger – men vi får också oändligt mycket tillbaka!

Susanne Jansson