Vårdcentralen Serafen ligger centralt i Stockholm, mitt emot Stadshuset på Kungsholmen, och har 11 500 listade patienter. Tidigare var den landstingsdriven, men knoppades av och sedan 2008 har sex läkare drivit verksamheten. Men redan då hamnade de i blåsväder. Priset de fick betala, knappt 700 000 kronor, ansågs för lågt värderat med tanke på bland annat antalet patienter.
– Den såldes under marknadsvärde och vi ser det som att man förskingrar våra gemensamma tillgångar. Att ledande politiker kan göra det utan vidare är anmärkningsvärt, säger Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd.

En tanke med avknoppningarna var att personalen skulle ges mer inflytande och att det skulle vara positivt att fler småföretag växte fram inom vården.  Men i det här fallet var det bara läkarna som erbjöds möjlighet att ta över, sjuksköterskor och undersköterskor ställdes utanför.
För läkarna har det varit en lönsam affär från början. Sex styrelsemedlemmar har bidragit med totalt 120 000 kronor från start, något som sedan har gett tillbaka minst 2,8 miljoner kronor i aktieutdelningar. Det innebär närmare en halv miljon kronor var, åren 2008-2010.
Därutöver har läkarna fått lön. De sex styrelsemedlemmarna årligen har fått omkring 4,5 miljoner kronor i löner totalt. Samtidigt har övrig personal, runt 20 personer, fått dela på mellan 5 och 7  miljoner kronor i löner.

Nu har läkarna med all sannolikhet tjänat flera miljoner kronor till. För efter fyra år som självständigt mindre företag sålde de nyligen verksamheten till Capio, en vårdjätte som ägs av riskkapitalbolagen Nordic Capital och Apax.  
Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting påstår sig att från säkra källor veta att läkarna fått minst 20 miljoner kronor vid försäljningen. Men hur mycket pengar läkarna verkligen fick går inte att få reda på förrän deras årsredovisning blir offentlig. De har nämligen själva velat hålla det hemligt.
– Vi kan varken bekräfta eller dementera villkoren, det finns ett sekretessavtal som en del av avtalet. Det ingick i avtalet med säljaren, säger Linda Wallgren, kommunikationsansvarig på Capio.

Mer får alltså Capio inte tala om, enligt Linda Wallgren. Men hon säger också att anledningen till att de valt att investera i Serafen är att det är en välfungerande vårdcentral som är omtyckt, med bra personal.  
Ett riskkapitalägt bolag som Capio köper nya verksamheter för att utveckla och effektivisera vården, och därigenom öka vinsterna. Husläkarmottagningen Serafen har omsatt närmare 30 miljoner kronor per år, och gjort vinster på mellan 1,5 och 2,2 miljoner kronor.  Dessa har alltså kommit läkarna till del under åren.

Efter försäljningen jobbar läkarna, och övrig personal, kvar på vårdcentralen. Verksamhetschefen Ulf Hallum är en av de tidigare ägarna som tjänar på en försäljning, och som tidigare fått både lön och aktieutdelning från verksamheten. När KA når honom vill han inte kommentera affären.

Ni ska ha lagt en sekretessbestämmelse i avtalet, stämmer det?
– Vi har en överenskommelse ja.

Varför vill ni inte att det ska komma fram hur mycket ni tjänat på detta?
– Inga kommentarer, du får prata med Capio. Jag sitter med patienter, säger Ulf Hallum och avslutar samtalet.
Ansvaret vilar tungt på politikerna, anser Vänsterpartiet. De tycker att det är så allvarligt att vårdcentralen sålts för billigt att de nu vill pröva om det finns något juridiskt ansvar hos de dåvarande ansvariga politikerna Filippa Reinfeldt (M) och Chris Heister (M).
– I det privata näringslivet skulle man få sparken om man gjorde så här. Vi ska gå vidare och se om det kan vara trolöshet mot huvudman, säger oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord (V).

Det är allvarliga anklagelser som riktas mot Moderaterna, och KA har vid flera tillfällen sedan igår sökt de ansvariga för en kommentar.  Men finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) vill inte ge sin syn direkt till KA:s runt 700 000 läsare.
– Han tycker inte att han har något att tillföra, säger pressekreterare Clara Wahren.
Men i en intervju med DN framgår att han anser att de kunde gjort annorlunda. Tanken var inte att personal skulle göra miljonaffärer, menar han.
– Vi såg inte det hotet, att några skulle berika sig. Vi tänkte inte på det sättet, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) till tidningen.
Syftet med avknoppningarna var att bryta det kommunala monopolet, enligt Torbjörn Rosdahl, och verksamheterna såldes till självkostnadspris. De hade nog kunnat ta mer betalt men gjorde inte det eftersom de tyckte att det var viktigare att patienterna snabbt fick bättre tillgänglighet, säger Rosdahl till DN.

Sedan 2009 avknoppas inga fler verksamheter i Stockholm. Det kan nämligen bryta mot både kommunallagen och EG-rätten, som KA berättat om tidigare. Men de som tagit över verksamheter innan dess kan i många fall fortsätta räkna hem vinsterna. Socialdemokraterna har i en egen beräkning uppskattat förlusten för skattebetalarna till 35 miljoner kronor när Serafen och fyra andra vårdcentraler knoppades av.