De gör bok av tjejers drömmar

Det känns som att hålla en helig skrift, en dagbok skriven av en svensk tonårstjej 1995 på en fransk skola i Paris. Den ligger i en låda tillsammans med andra dagböcker och lösa ark från 1900-talets olika decennier. På sidorna sitter svartvita bilder från fotoautomater och röda hårtestar från en tjej som färgat sitt hår.
Ofta är det döda författares dagböcker som ges ut: Fredrika Bremer, Victoria Benedictsson och Sylvia Plath. Eller så är det berömda, levande människor, som Lars Norén eller Joyce Carol Oates, som ger ut sina dagböcker.

Konstnärsgruppen Ropa i Stockholm vill ge plats åt ­tonårs­tjejen och kvinnliga förebilder i vardagen. De har samlat in dagbokssidor från tidigt 1900-tal fram till idag, skrivna av unga kvinnor mellan tretton och nitton. Runt 150 sidor har strömmat in, och samlingen ska bli en bok.
– Det är kul att låta ­tonårstjej­en komma till tals själv, hon kanske inte gör det så ofta, säger Lovisa Henoch, en av de tre kvinnor som utgör Ropa.
De är födda 1980 och har själva skrivit dagbok i tonåren. Lovisa gör det fortfarande.

För att ge projektet uppmärksamhet har tjejerna låtit ett flygplan åka över Stockholm med en rad från en av dagböckerna. ”Jag tar nog livet för allvarligt” stod det med röda bokstäver på den blå sommarhimlen. Kvinnor har fått läsa ur sina dagböcker på scen och de har haft workshops med unga tjejer och satt upp en utställning.
Åker man med bussbolaget Bus4you kan man finna en inplastad dagbokssida i stolsfickan. Som att hitta en kvarglömd dagbok författad av en ung tjej någonstans i Sverige. Samarbetet med bussbolaget syftar till att få in dagbokssidor från olika delar av landet, och att låta det privata möta det offentliga.
– Man sitter på en buss och ska färdas någonstans och så hittar man något sådant väldigt privat, säger Daniela Auerbach.
Dagbokssidor från alla decennier utom 50-talet finns nu i samlingen. För att hitta dagböcker från tidiga delen av förra seklet har konstnärerna letat i arkiv. De har haft kontakt med såväl skolor som hembygdsföreningar och lokaltidningar, för att få in sidor från olika generationer och platser.

Mikaela Krestesen säger att det ofta finns ett motstånd hos människor att rota fram sina gamla dagböcker.
– Jag tyckte själv att det var jättejobbigt att läsa mina. Allt är svart eller vitt, det är starka åsikter och starka känslor.
Men de som väl tagit steget har ibland inte nöjt sig med att skicka en sida, i lådan ligger hela små häften och tjocka anteckningsböcker från Indiska med snirkliga mönster.

Handstilarna skiljer sig från de olika årtiondena och en del tidsmarkörer kommer fram. En sida från 60-talet handlar om en tjej vars mamma inte tycker att dottern ska gå ut med kompisar som bär utsvängda byxor. Annat är sig likt generationerna emellan och texterna handlar ofta om identitet, kärlek och frågor kring vad man ska göra med sitt liv.
– Och det fanns tonårsspråk även i början av 1900-talet, det är mycket utropstecken, säger Lovisa Henoch.

Skicka in din dagbok!
Det är inte för sent att skicka in en dagbokssida till boken. Fram till sista december kan du kopiera, riva ur eller scanna en sida och skicka till Ropa, Pingstvägen 5, 126 36 Hägersten eller kontakt@ropa.nu
Projektet stöds av Konstnärsnämnden.