När föräldrarna lämnar sina barn på förskolan Myran i Malå nuddar de en dosa, ”nuddis”, med en nyckelbricka för att ange vilken tid de lämnar barnet. Samma procedur upprepas när det är dags att gå hem.
– Jag är helnöjd med det här systemet, säger barnskötaren Vega Hultdin.

Hon har arbetat på förskolan sedan 1991 och var med från början när stämpelklockan infördes 1993. Det blev då mindre administrativt arbete eftersom personalen inte längre behövde bry sig om tidrapporteringen.
–  Det är betydligt lättare både för oss och kommunen, berättar hon och tillägger att det är skönt att personalen slipper agera ”poliser” och rapportera in tider till kommunen.

Tanken är att föräldrarna ska betala för den tid barnet verkligen är på förskolan. De behöver inte anmäla barnets tid enligt förbestämda taxor, utan informationen skickas direkt till kommunen som sedan fakturerar föräldrarna. Missar de att logga in barnet faktureras en heldag.
– Vi måste ju ändå alltid kryssa i vilka som är här, förklarar Vega Hultdin.

Flera kommuner i Västerbotten har varit i Malå för att se hur det fungerar. En nackdel som framförts är dock att kommunerna tappar intänkter när färre kommer upp i max antal timmar.
–  Vi förlorar lite intäkter men vi hämtar hem det på administrationen flera gånger om, säger barn- och utbildningschefen i Malå, Anders Bergström.

Stämpelklockans revansch

• Stämpelklocka på förskolan har funnits på flera håll i Sverige men försvann i början av 2000-talet i samband med maxtaxereformen.
• I Malå valde man att fortsätta med systemet och  tillsammans med Region Västerbotten tog man fram en ny version av stämpelklockan 2009 som gör att även föräldrarna kan gå in via internet för att kontrollera statusen och lägga sina barns schema.
• Detta sprider sig nu i regionen och i Bjurholm, Sorsele och Norsjö har man infört systemet.
• Det är också på gång i kommuner som Vilhelmina, Storuman, Vindeln och Umeå.