Hög cancerrisk för sotare
Sotare löper dubbelt så stor risk att insjukna i matstrups-, lever-, lungsäcks- och lungcancer än Sveriges manliga befolkning. Det visar en uppföljande undersökning som en forskargrupp gjort.
Generellt är risken att få cancer förhöjd med 30 procent om man arbetar som sotare. Men utvecklingen går åt rätt håll, det finns en tendens till lägre risker hos sotare anställda efter 1950.
Också cancer i tjocktarm, urinblåsa och blodbildande organ (bland annat leukemi) är vanligare hos sotarna än hos andra, däremot fann forskarna ingen höjd risk för hudcancer eller pungcancer.
Cancerrisken tenderar att öka med anställningens längd, och det tolkar forskarna som att arbetsmiljön har stor betydelse.
Även sotarnas dödsorsaker har studerats. En delstudie om dödsorsakerna (mellan 1952 och 2006) visar på nytt en kraftigt förhöjd dödlighet i flera olika sjukdomar inklusive olika cancerformer. Genom att länka uppgifter om sotare till det rikstäckande dödsorsaksregistret, cancerregistret, patientregistret och register över totala befolkningen har forskarna kunnat se om sotarna är mer drabbade än andra yrkesgrupper. Man har tagit hänsyn till andra faktorer, som gruppens ålder och förändringar över tid i risken för olika dödsorsaker och cancerformer.
Vad är det i arbetsmiljön som ökar cancerrisken? Huvudförklaringen är de sotpartiklar sotarna andas in som innehåller asbest och metaller. Men också rökning och alkohol bidrar till högre risk för vissa cancerformer. En undersökning 1972 visade att sotare både rökte och drack mer alkohol än genomsnittet bland den manliga befolkningen.
Forskarnas slutsatser av studierna utmynnar i en allvarlig uppmaning att arbetsmiljön måste bli bättre för sotarna, med kontroller att så verkligen sker. Dessutom bör sotarna erbjudas stöd för rökavvänjning och få information om riskerna kring alkohol.
– Att riskerna ser ut att vara lägre hos sotare som börjat arbeta efter 1950 kan bero på att skyddsutrustning används mer konsekvent, att färre utsätts för sot och att användningen av bränsle har förändrats, säger Per Gustavsson, professor vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet i Stockholm. Fjärrvärmen har byggts ut efterhand.
På vilket sätt borde arbetsmiljön för sotarna förbättras?
– De sotsugare man började använda visade sig inte fungera så bra, de rörde upp sotet. I industrianläggningar kan sotningen ske med modernare metoder där sotarna inte exponeras lika mycket. Men annars är det andningsskydd som gäller, att man ser till att de fungerar och används.
Per Gustavsson leder den del av projektet som gäller cancerrisker och dödsorsaker, och fler rapporter är att vänta. I Lund sammanställs bland annat den enkät som sotarna svarat på, och resultaten av de mätningar som gjorts av vad sotare andas in.
Bakgrund
Dödsorsakerna bland svenska sotare har studerats sen slutet av 1970-talet och har följts upp och utvidgats flera gånger. I den uppföljning som nu pågår ingår drygt 6 300 individer, sotare som varit fackligt anslutna någon gång mellan 1918 och 2006.
Kommunal stöder forskningen och i den ingår också en enkät som sänts till de cirka 1000 verksamma sotarna i landet. Dessutom har ett trettiotal sotare i Malmö, Hässleholm, Umeå och Vännäs burit mätinstrument och lämnat urinprover som ska ge svar på vilka ämnen som sotarna andas in, metaller som fastnar på kolpartiklar, till exempel arsenik, krom, nickel, bly och kadmium. Forskarna hoppas också kunna ge svar på om sotarnas förändrade arbetsuppgifter påverkar hälsan.