– Även om arbetarrörelsen är försvagad, framför allt partiet, krävs det mycket för att välfärdsstaten ska hotas i grunden. Det finns alltså ett försvar av välfärden även utanför arbetarrörelsen.

Du har undersökt tolv fall av protester mot nedskärningar inom akutvården varav nio lett till att politikerna ändrat sina beslut. Vad var fackens roll i dessa?
– Jag vet inte huruvida facket har haft inflytande eller inte. Det jag har kollat är vilka som initierat protesterna och det verkar inte vara facket, utan medborgarna.

Så facket startade inga protester?
– I mina fall var det bara ett landsting där facket låg bakom protesterna.

Varför organiserade sig inte folket via facket?
– Jag gjorde en fallstudie och där var det främst för att folket kände att facket inte gjorde något för medborgaren i det här fallet. Det var komplicerat för facket att ställa sig emot nedskärningarna.

Kommer fackets ställning att försvagas till förmån för sådana här proteströrelser?
– Jag tror absolut att det är en trend som kommer att öka.

Finns det annan forskning som kommit fram till samma resultat som dig?
– Det finns inte så mycket forskning om proteströrelser och välfärdsstater. Men annan tidigare forskning visar att i länder som Sverige borde den starka arbetarrörelsen tränga ut den här typen av protester från klienter, men det har inte skett.

Finns det något annat att jämföra detta med?
– Ett annat exempel är nedläggning av skolor. Det är samma dynamik, men oftast att familjerna driver protesterna.