Oftare heltid i S-kommuner

Men Kommunals ordförande Annelie Nordström är besviken på Socialdemokraterna och det faktum att knappt varannan kommun med rött eller röd-grönt styre har rätt till heltid.
– Det är pinsamt att inte fler av dem har rätt till heltid. Det är pinsamt för dem och väldigt tråkigt för Kommunal. Det finns verkligen anledning för S-kvinnorna att fundera på hur de har använt sin makt, varannan damernas, som de haft i några år, där man faktiskt är med och styr över det här i kommunerna, säger hon.
Allra vanligast är det med rätt till heltid i de kommuner som har blocköverskridande styren. Bland dessa 42 kommuner har nästan hälften, 48 procent, rätt till heltid.

KA har frågat Kommunals 323 kommunsektioner runt om i landet om rätten till heltid. Den undersökningen visade att 44 procent av kommunerna har infört rätt till heltid, men att det har medfört negativa effekter och nya problem på många håll. (Se länkar under Läs mer.)
När man jämför resultatet med hur kommunerna styrs politiskt, visar det alltså, att det är vanligare i röd-gröna kommuner. Men vi har inte tagit hänsyn till maktskiften. I flera av de kommuner som har infört heltid, kan det alltså vara en annan politisk majoritet som tagit beslut om det från början.

Vår undersökning visar också att den överlägset vanligaste inställningen hos landets politiker är att det inte får kosta pengar att införa rätt till heltid. 14 procent av Kommunals sektioner i heltidskommunerna svarar att politikerna har avsatt extra pengar för rätten till heltid. Det framgår inte om det är tillfälliga projektpengar eller en förstärkning av budgeten det då handlar om.
Även här är det majoritet för vänsterkommuner. Av de 16 kommuner där det enligt sektionen har avsatts extra pengar, är nio vänsterstyrda, tre har blocksöverskridande styre och fyra styrs av en borgerlig allians.

Frågan om heltid har ändå varit föremål för diskussion nästan över allt. Av de sektioner som finns i kommuner där rätt till heltid saknas, är det 3 procent som svarar att frågan aldrig har diskuterats.
I 55 procent av de kommuner som inte har heltid pågår diskussioner. I 6 procent av dessa är det på gång att införas.

I Piteå fungerar heltiderna bra
Peter Roslund (S), kommunstyrelsens ordförande i Piteå, S-kommunen där rätten till heltid fungerar bra.
Varför fungerar det så bra i Piteå?
– Det var en bra fråga. Men vi har hållit på länge nu. Det var sex år sen vi började. Vi har varit tydliga från början att det här måste klaras av inom befintlig budget.
Kommer ni ha råd att behålla detta?
– Om alla skulle vilja jobba heltid får vi problem. Vi har inte de pengarna i dag. Då får vi en övertalighet. Hittills har det inte varit några problem. En tredjedel ville gå ner i tid när vi införde det.

I Skellefteå får det kosta pengar
Harriet Classon (S), personalnämndens ordförande i Skellefteå, S-kommunen som har avsatt extra pengar för rätten till heltid.
Hur har ni råd att satsa pengar på rätt till heltid?
– Vi har jobbat på ett klokt sätt, långsiktigt och målmedvetet. Vi har öronmärkt pengar för att det ska komma i gång med rätt till heltid. Till nästa år har vi öronmärkt pengar för att starta upp rätt till heltid också inom personlig assistans.
Hur mycket dyrare blir det?
– Från 2006 och framåt har vi anslagit 24 miljoner kronor. Det är fem förvaltningar som tagit del av pengarna.

Timrå tvingades spara
Eva Lindstrand (S) kommunstyrelsens ordförande i Timrå, S-kommun där rätten till heltid fungerar dåligt.
Varför fungerar inte rätten till heltid?
– Oktober 2008 slog lågkonjunkturen till. Vi tvingades att lägga ett varsel, antalet anställda minskades med 144 personer. Men det politiska beslutet om rätt till heltid ligger kvar och ska verkställas.
Enligt Kommunal har tjänster sänkts från 100 till 70 procent.
– Jag vet att det vid något tillfälle var en kompromiss för att fler skulle behålla sina tjänster. När tjänster annonseras ut är normen 100 procent.

Grästorp får heltid på lång sikt
Kent Larsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, allianskommunen som tagit bort rätten till heltid.
Varför tog ni bort rätt till heltid?
– Det beror på vad man menar med rätt till heltid. Vi har fortfarande att när någon går i pension så ersätter vi det med en heltidstjänst.
Är det inte en viktig fråga med tanke på framtiden och personalförsörjningen?
– Jo, det är en viktig fråga för personalpolitiken men det blir ju heltid allt ­eftersom. I takt med att människor går i pension blir det fler heltider.

Trollhättan tog bort heltidsrätten
Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, S-kommun där rätten till heltid tagits bort
Varför tog ni bort rätten till heltid?
– Bemanningsenheten tog vi bort i besparingssyfte. Mitt stalltips är att den dyker upp igen. 97-98 procent av de anställda har blivit tillfrågade om sysselsättningsgrad. Men mål är en sak och medel är en sak.
Kommunal hävdar att det finns 400 timvikarier på heltid. Du har varit klubbordförande för IF Metall på Saab, hur ser du på otrygga anställningar?
– Vi hade i alla fall hälften så många timvikarier när vi hade bemanningsenhet. Man måste hitta flexiblare scheman. Där upplever jag att Kommunal centralt är väldigt stelbenta.

Markaryd har jobbat i tio år
Bengt Germundsson, (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd, allians­kommunen där rätten till heltid fungerar bra. 
Varför fungerar rätten till heltid bra hos er?
– Vi har ju jobbat med den i drygt tio år. Totalt sett ökar inte sysselsättningsgraden särskilt mycket, den har höjts från 78-79 procent till 84-85.
Är det så att rätt till heltid kostar mer pengar?
– Det kostar lite mer, men det är en kvalitetshöjning för både brukare och personal. När vi tidigare ringde in timvikarier fanns det mycket administrativa kostnader.

Höör har avsatt extra pengar
Anna Palm (M), kommunstyrelsens ordförande i Höör, allianskommunen som avsatt extra pengar för rätt till heltid.
Varför har ni infört rätt till heltid?
– Vi tyckte att alla ska ha rätt till heltid, de som vill ha det.
Hur har ni råd att satsa pengar på detta?
– Vi har inte avsatt pengar för tjänsterna utan vi har införskaffat Time Care-systemet som inneburit en extra kostnad.

I Lomma fungerar det dåligt
Christian Idström (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Lomma, M-kommunen där rätten till heltid fungerar dåligt.
Varför fungerar det så dåligt i Lomma?
– Vi har inte fått några signaler om att det inte fungerar. Det har inte varit uppe till diskussion över huvud taget.
Enligt Kommunal är det ganska få i praktiken som har fått rätt till heltid.
– Är det så att fler efterfrågar heltid så förutsätter jag att Kommunal tar upp det i våra samverkanssamtal.