Finansministerns framtidsbild var splittrad när förslaget till nästa års budget presenterades.
Å ena sidan citerar han instämmande USA:s finansminister Timothy Geithner från Ekofinmötet i Wroclaw om katastrofrisk för Europas ekonomi.
Å andra sidan presenterade han prognoser för 2013 med stark svensk tillväxt och sjunkande arbetslöshet.
Under nästa år ser det mörkare ut i hans prognoser: en liten tillväxt, inga fler jobb utan en liten ökning av arbetslösheten.

Borg har tvingats revidera ner sin tidigare optimistiska prognos. Precis som han tvingades göra 2008 när den stora krisen slog till. Frågan kan ställas hur stor koll han egentligen har.
Du har aldrig tänkt att det är något fel på dina prognosmodeller?
– Jag har sedan jag blev finansminister predikat att prognoser är extremt osäkra, svarar Borg.
Enligt hans prognos i juli skulle reformutrymmet för 2012 varit ”snäppet över 30 miljarder” men ”i augusti var pengarna borta”.
Vad är dina prognoser värda då? Varför gör du dem?
– Vi måste göra prognoser eftersom vi måste göra bedömningar av ekonomin framåt. De är så klart lika osäkra som andra bedömningar.
– Meteorologerna har föremånen att göra femdygnsprognoser. Hade vi också det skulle prognoserna förmodligen bli bättre.
Han säger att det är en ”osedvanlig hög risk att det blir sämre än vad vi har trott”.
I den situationen väljer Anders Borg att sitta stilla i båten.

De nya utgifterna i budgeten för 2012 handlar bara om 15 miljarder kronor. Allt känt sedan tidigare. Mer än en tredjedel handlar om att sänka krogmomsen med 5,4 miljarder kronor. Han är optimist vad gäller hur många jobb det ska skapa men ger inga prognoser.
För lika mycket pengar skulle 10-15 000 fler kunna anställas inom vård och omsorg, men Borg tycker inte att man kan räkna så.
– Om man ökar den offentliga sysselsättningen måste man också varaktigt säkra en långsiktig finansiering av det.
Enligt honom handlar det om att minska ”skattekilarna” i ekonomin så att ekonomin fungerar bättre.
– Då kan vi klara en högre sysselsättning, säger han.
(Teorin om skattekilar handlar om att vi gör saker själva istället för att köpa tjänster om de beskattas hårt.)
Så en bättre barnomsorg effektiviserar inte ekonomin?
– Självklart är det så att vi får en bra ekonomi av att ha en bra skola och barnomsorg.

Men för kommuner och landsting innebär Borgs förslag mindre pengar. Satsningen på exempel 390 miljoner till sjukvård och omsorg äts lätt upp av att Borg inte ändrar på tidigare beslut att minska statsbidragen med 3 miljarder kronor.
Miljarderna är den sista av det krisstöd som han levererade för några år sedan.
Enligt Borgs sätt att se på saken minskar han inte resurserna till kommunerna, tvärt om.
– Det är tillfälliga stimulanser faller ur, är hans syn på minskade statsbidrag.

Ander Borgs framställde trots allt sitt budgetförslag som stimulanspolitik på 15 miljarder som ska hålla tillbaka en internationell lågkonjunktur.
Men han redovisar inte myntets andra sida: åtstramningar som sker utan att några nya beslut behöver fattas. Det kan vara som med ”krisstödet” till kommunsektorn som inte förlängs. Eller värdet av olika anslag och förmåner som inte urgröp när de inte räknas upp med inflationen.
Enligt Ekonomistyrningsverkets analys handlar det årligen om 0,4 procent av BNP. Det vill säga åtstramningen skulle vara ungefär lika stor som stimulansåtgärderna i Borgs budgetförslag.
Läser man budgetförslaget står det svart på vitt:
”Finanspolitiken blir något åtstramande mellan 2011 och 2012 mätt som förändring av det strukturella sparandet.”

På presskonferensen fick frågan Borg om det är ansvarfullt att han bromsar när arbetslösheten växer. Efter att en gång hävdat att han stimulerar sa han:
– Länder som lagt stora och breda underskottsfinansierade program har haft den största uppgången i arbetslösheten. Försiktighet som i Sverige, Tyskland, Holland, Danmark och Finland är väsentligt effektivare politik.

Röster om budgeten

Kommunals chefekonom Emma Lennartsson:
– För att klara framtidens utmaningar med en allt äldre befolkning behöver fler, framför allt kvinnor, jobba mer. Detta har också regeringen tidigare identifierat. Trots detta tar regeringen inga nya grepp för att uppmuntra en jämställd arbetslinje. Det hade behövts stimulanser för bättre öppettider i barnomsorgen, bättre kvalitet i äldreomsorgen för att avlasta anhöriga och rätt till heltid. (Läs mer)

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin:
– Regeringens budget lever inte upp till regeringens uttalade ambitioner att minska arbetslösheten. Sparivern kombinerat med ineffektiva skattesänkningar innebär istället att arbetslösheten stiger ytterligare nästa år. (Läs mer)

TCO:s ordförande Eva Nordmark:
– Mot bakgrund av den mörka bild regeringen samtidigt målar upp borde det finnas mer av aktiv stimulanspolitik för att motverka konjunkturnedgången. Vi utgår vi ifrån att regeringen är beredd att återkomma med förslag i den riktningen om det krävs. Därför välkomnar vi satsningarna i infrastruktur. (Läs mer)

Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström:
– Jag välkomnar regeringens tydliga fokus på stabila statsfinanser i en tid av finansiell oro i världsekonomin. Samtidigt oroas jag av bristen på reformambitioner för resten av mandatperioden. Vad Sverige behöver nu och de kommande åren är fler jobb i privat sektor. (Läs mer)

Konjunkturinstitutet anser att det är lämpligt med en mer expansiv finanspolitik än den som regeringen föreslår, även om regeringens mer pessimistiska syn på den ekonomiska utvecklingen skulle realiseras. (Läs mer)