Finanskrisen är ingen Lyxfälla
Kommunalare och andra löntagare får ofta höra: Man ska ha lön efter prestation. Ansvar och befogenheter hör ihop. Sopa rent framför egen dörr! Rätta mun efter matsäcken!
Och mycket av detta är logiskt för att samhället ska hänga ihop. Vi måste ta ansvar för våra egna handlingar. Men när finanskrisen återigen slår till måste man fråga sig: Är det kommunalarnas konsumtion, lönekrav och önskan om bättre bemanning i kommunerna som är orsaken? Är det en gigantisk Lyxfälla vi ser framför oss, där kommunalare tagit för stora lån på sina fastigheter, köpt dyra bilar, stora hus och åkt för mycket utomlands? Som ställt krav, fått kraftigt höjda pensioner och fina villkor? Är krisens orsak individer som skuldsätter sig över öronen för att shoppa lyxprylar?
Nej, ansvaret ligger hos ett banksystem som fått för mycket makt att låna ut mer än vad folk har råd med, och belöna sig själva för detsamma! Ansvar utkrävs inte, i stället straffas skattebetalarna. Nu skär man ner i kommunerna, pensioner sänks, sjukvård och äldreomsorg har hårda sparbeting, och arbetsgivaren säger: Vi måste ha lägre löneökningstakt. Arbetslösheten riskerar att öka.
Om oansvariga löntagare orsakat allt detta så vore det mer okej att betala räkningen och sopa upp efter sig. Men att städa efter andras ansvarslösa festande är inte lika kul. Inte när huvudorsaken är att vi har ett banksystem som ostraffat tar enorma risker med andras pengar och får oanständiga belöningar. Spanien, Irland, Storbritannien, Grekland och USA har lånat ut till lyxkonsumtion som överstiger låntagarnas egna löner. Fullständig ansvarslöshet är den enda rådande principen.
Ifall lön ska sättas efter prestation är banksektorn grovt överbetald. Deras sjuka belöningssystem fortgår världen över trots tre täta finanskriser. De som orsakar problemen slipper konsekvenser, trots arbetslöshet och nedskärningar. Se gärna filmen Inside Job om hur det började i USA.
Om vanligt folk tvingas städa upp efter partyt, då bör de få vara inbjudna och bestämma hur festen ska gå till. Politikerna måste med andra ord återta kommandot över den finansmarknad de så olyckligt släppte fri för 25 år sedan. Det tysk-franska förslaget om skatt på finansiella transaktioner i EMU-området är ett steg i rätt riktning, ett krav som kommer att få återverkningar i hela världen om det drivs igenom. Lås in draken igen. Alternativet är ökad grogrund för högerpopulism.