– Vi hoppas att den försäkrade får en chans att kunna relatera till resultatet, även om man inte håller med om beslutet som blir i slutändan. Det viktiga är att de känner sig delaktiga i processen, säger Jan Larsson som leder Försäkringskassans arbete med att ta fram ett nytt instrument att bedöma arbetsförmåga med.
Syftet är att förbättra Försäkringskassans bedömningar så att de blir mer underbyggda och mer enhetliga. Men också att öka medborgarnas förtroende för sjukförsäkringen.

Det nya verktyget består av tre delar. Först får den långtidssjukskrivne själv fylla i ett formulär och ge sin bild av möjligheterna att arbeta.
Men varför skulle ett formulär garantera att handläggarna tar mer hänsyn till vad den sjukskrivne tycker?
– Man garanterar att man på ett noggrant sätt inventerar vad den försäkrade vill uppge om sig själv. Och det är en garanti för att doktorn tar fasta på den informationen och utvecklar den vidare. Man kan tycka att ett formulär och att doktorn tar vid och ställer frågor, inte låter märkvärdigt, men vi tror det kan göra skillnad, säger Jan Larsson.

De medicinska underlagen från patientens husläkare ska sedan kompletteras med en ”klargörande undersökning” av en läkare som är van att göra fördjupade försäkringsmedicinska bedömningar.
Målsättningen är enligt Jan Larsson att fler sjukskrivna än idag ska utredas noggrannare innan det fattas ett beslut om ersättning. Men det kan samtidigt innebära att färre erbjuds så kallade teamutredningar, som idag utförs av ett flertal specialister.
– Ibland gör man sådana bara för att handläggaren är allmänt osäker på underlaget. Om vårt verktyg fungerar väl borde det rimligen bli mer attraktivt att använda.

En profil över den sjukskrivnes arbetsförmåga ska sedan tas fram med bedömningar om bland annat ”fysisk styrka och rörlighet” och ”psykisk uthållighet”. Profilen ska därefter matchas mot de krav som den reguljära arbetsmarknaden ställer när det gäller olika yrkesområden.
Kommer ni ta fram en beskrivning av vilken arbetsförmåga som krävs för att arbeta som till exempel undersköterska?
– Nej, inte så detaljerat. Det kommer mer handla om yrkesområden, som vården, säger Jan Larsson och förklarar att ett yrkesområde kan ha en ”toleransnivå” för psykisk funktionsnedsättning  och en för fysiska begränsningar i arbetsförmågan.
Dessa definitioner är ännu inte färdiga utan ska presenteras senare i höst. Fackförbundens centralorganisationer har bland annat fått yttra sig över de krav som tas fram.

Under hösten ska bedömningsverktyget testas på ett antal ärenden på utvalda orter, bland annat Lycksele/Umeå, Uppsala och Göteborg. Metoden beräknas vara i bruk över hela landet först 2013.