Juholt tog Almedalen med storm
Minglarna har åkt hem, men publiken strömmade till för att höra S-ledaren Håkan Juholts första tal i Almedalen. Solen sken, kvällen var ljum och mottagandet blev entusiastiskt.
De 1477 seminarierna är avverkade, så när som på två KD-seminarier på deras dag i morgon. SvT har avslutat sina dagliga sändningar och ett antal lobbyister och pr-människor har lämnat Gotland.
Men den publik som överröste Juholt med applåder var desto mer intresserad. Efteråt diskuterades det avregleringar, fattiga barn och annat som partiledaren tog upp i det knappt timslånga talet.
Ska man bara utgå från talekonst och energi så slår Juholt statsminister Reinfeldt med hästlängder. Statsministerns tal i måndags skulle handla om visioner, men föll tämligen platt.
Nu är det väl inte bara det som gör en valvinnare, men onekligen underlättar det en del. Så oroade är Moderaterna att de öppnat en sajt på nätet enbart för att kritisera S-ledaren och hans politik.
Håkan Juholt gillar att stå på scen.
Och det är en ren fröjd att lyssna på en person som behärskar retorikens svåra konst, som är engagerad, ja rentav passionerad, och som vågar spela på starka känslor.
Redan under första minuten hade han fått fyra applåder, sen slutade jag räkna. Den publik som lyssnade på Socialdemokiraternas ledare gillade helt klart budskapet om att omreglera och återreglera järnväg, el, och apotek, om att sluta se medborgaren som kund på en marknad, om att politikerna ska kliva ner från läktaren och agera. Om jämlikhet och en välfärd som funkar.
Juholt är samhällskritisk och reforminriktad. Han sa än en gång ett tydligt nej till regeringens planerade femte jobbskatteavdrag, som kostar cirka 15 miljarder.
Han säger:
– Socialdemokratin växte fram som en idé om att vi har råd med varann, att vi är medborgare i ett samhälle, inte kunder på en marknad.
Foto: Tobias Holmqvist
I går var Juholt på ett seminarium med Kommunals ordförande Annelie Nordström och Metalls ordförande Stefan Löfven. De pratade om ett hållbart arbetsliv. Och Juholt plockade med bitar därifrån i den delen av talet som handlade om trygga jobb, smarta jobb och säkra jobb. En person i veckan ska inte behöva dö på jobbet. Arbetslivsforskningen måste stärkas och arbetsmiljöverket rustas upp, sa han bland annat. Och undersköterskornas vardag och villkor lyftes också fram, liksom andra kommunalare som håller samhället i gång så att andra kan sköta sina jobb. Han hade lärt sig läxan från sveriges största fackförbund och tog upp hjärtefrågor för Kommunal, som brist på barnomsorg på obekväma tider, låga löner och konstiga anställningsformer.
En lag om heltid 2014 utlovades också och Juholt, som liksom Reinfeldt, berättar att han varit ute och träffat undersköterskor konstaterade:
– Undersköterskor och vårdbiträden älskar sina jobb. Men de skulle inte rekommendera dem åt sina barn. Det är alldeles för låga löner och slitigt.
Ett recept, som också blev ett löfte om sommarjobb med avtalsenlig lön för alla unga som går vårdutbildning. Och tre veckors betalt sommarjobb åt varje ung person dessutom.
Den kulturintresserade Juholt citerade kommunalaren och kallskänkan Jenny Wrangborg, som skriver stark politisk poesi om arbetets vardag.
Och som avslutning på sitt tal använde han Göran Sonnevis dikt: ”Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Nu öppnar sig chansen till ett annat sätt att leva. ”
Om hans tema i installationstalet var paraplyet som hölls över dem som hade det svårt så var han den här gången mer inriktad på att vi ska göra saker gemensamt. Barnfattigdomen kom åter upp och han rekommenderade publken:
– Lägg undan deckaren en stund och läs föreningen Majblommans rapport om en dag i fattiga familjers liv. Läs om hur de ber om pengar till glasögon åt barn som inte kan läsa det som står på tavlan. Eller om pengar till vinterkläder, eller en resa till Liseberg för att få se de fina lamporna. Det är ett ovärdigt samhälle som inte kan ta hand om sina barn. Barnfattigdom är en skam.
Allt som allt hade Juholt lovat att ta upp 21 olika förslag som en S-regering vill göra. Och det som gav bland de starkaste applåderna handlade om att det fick vara slut på att utnyttja arbetskraft från andra länder, vars löner och villkor dumpades.
Juholt slår an en sträng hos dem som under en tid inte känt igen sig i socialdemokratin. Han är både djärv och precis, och gör ideologiskt och retoriskt upp med den förda borgerliga politiken, och även med delar av den tidigare socialdemokratiska regeringens.
Samtidigt har han via Tommy Waidelich tagit in den försummade storstadspolitiken och kommer gissningsvis att satsa hårt för att vinna samhällsintresserade medelklassväljare tillbaks.
Om energin från Almedalen ska säga något om framtiden så kommer socialdemokratin att bli mycket starkare än vad den är nu.