Privatvården växer så det knakar

År 2002-2003 skrev KA om de privata företag som tagit över drift av äldreboenden, sjukhus, ambulans, vatten, städ och kök.  Då var det multijättar som ISS, Vivendi Water, Capio och Compass som erövrade marknader. De hade nära 23 000 anställda då och är ungefär lika stora nu.

Idag är det andra företag som expanderar och tar för sig av den lönsamma marknaden. Det är exempelvis Attendo, Ambea, där Carema ingår, Aleris och Förenade Care.  De finns från Haparanda i norr till Simris­hamn i söder. Numera sysslar de även med sjukvård, psykiatri, beroendevård och flyktingboende.  Störst är Carema Care, som driver 140 enheter inom äldreomsorgen landet runt.

De har vuxit genom att lägga låga anbud till kommunerna och köpa upp andra företag. Alla utom Förenade Care har köpts upp av riskkapitalföretag. Syftet är att göra verksamhet och personal effektivare så att vinsterna blir ännu större. Sedan säljs bolagen vidare. Även Capio, Falck och ISS har blivit uppköpta av riskkapitalister. Genom att låna ut pengar mellan företag i koncernen kan företagen göra maximala ränteavdrag och slippa undan skatt. De kan även lägga sin verksamhet i skatteparadis, som Jersey. Därför kan Attendo visa ett underskott fastän bolaget har en vinst på 463 miljoner före skatt och interna räntor.
 
Vinnare är koncernchefer och verkställande direktörer. Mest ­tjän­ar Capios Vd Gunnar Nemeth, nära fem miljoner kronor om året.
Koncernchef Henrik Borelius, Attendo, har nära två miljoner kronor mer om året än han hade år 2003. Carema Cares Vd Bengt Marcusson har ökat sin inkomst med 1,4 miljoner kronor sedan dess.

Däremot är inte löneutvecklingen för Kommunals medlemmar uppseendeväckande.
Snittlönen för en undersköt­erska hos Aleris i Stockholm ligger på 20000 kronor i månaden.
Ambulanssjukvårdare inom landstinget har genomsnittligt bättre betalt än de som jobbar hos Falck i Stockholm. Och städare inom ISS får nöja sig med färre semesterdagar och sämre storhelgstillägg än de kommun­anställda.
”Vi får inga ombud på arbetsplatserna”, är en vanlig kommentar från Kommunals representanter.

Tystnaden breder ut sig. Det finns till och med fackliga representanter som är rädda för att säga något negativt. Även om några av företagen säger sig tillämpa meddelarskydd, är det inte lika starkt som det grundlagsskydd som finns inom kommuner och landsting.
Hos Attendo och Falck är bara hälften av medlemmarna fackligt organiserade. Attendo drar inte längre av medlemsavgiften på lönen och vill inte teckna avtal om facklig tid.

KA har talat med personal som sliter för låg lön men också undersköterskor som inte kan drömma om att gå tillbaka till landstinget. De trivs hos sina nya arbetsgivare.

Kommunen tog över efter Aleris

Solveig Ljung hoppas att Aleris nye ägare Investor ska ge personalen mer resurser.
Foto: Håkan Lindgren

DÅ
I slutet av 2002 satt Solveig Ljung, Kommunals fackliga representant, med en lång kravlista från arbetsmiljöinspektionen inne på Sarvträsk äldreboende i Nacka. Hon försökte förmå ledningen att lyssna.
– Det var en dålig chef och svårt att få reda på något, berättar hon idag.
Då drevs äldreboendet av ISS Care Partner.
Hon hade tröttnat på att ISS inte tog lagar och förordningar på allvar.
2005 blev ISS Care Partner en del av Aleris. Det har inte heller varit problemfritt.

NU
På Sarvträsk fungerade det, men för två år sedan tog Stockholms kommun tillbaka ett av Aleris andra äldreboende på grund av det stora missnöjet bland anhöriga och personal.
– Det var en jättejobbig tid. Aleris ville dra ner på sysselsättningsgraderna, berättar Solveig Ljung.
Men hon tycker ändå att företaget förändrats i positiv riktning.

Snittlön 20000 kr/mån för en undersköterska inom äldreomsorgen i Stockholm.

Capio: Uskorna kan tjäna 28 000 kr/mån

Annelie Dahlqvist tycker att Capio lyssnar på personalens idéer.
Foto: Håkan Lindgren

DÅ
En morgon i början av 2003 hade undersköterskorna på akutmottagningen på S:t Görans sjukhus i Stockholm fikarast. De berättade om hur de sparade poäng, något som ersatt OB-tillägget.
De hade poängsatt vilka arbetstimmar som skulle värderas högst och kunde komma upp i en lön på 22 000-23 000 kronor i månaden om de jobbade på storhelger.
Då berättade Kommunals fackliga representant Kevin Thompson stolt om att de fått behålla samma avtal som inom kommuner och landsting. Han hade fullt upp med att utveckla det samarbetet.

NU
Poängsystemet finns fortfarande kvar. Annelie Dahlqvist på IVA berättar entusiastiskt att det ibland kan ge henne en lön på mellan 26 000 och 28 000 kronor i månaden. Om hon inte väljer att ta kompledigt. Hon vill inte gå tillbaka till landstinget. Personalen har också vinstandelar som de får vid pension.
Idag har EWC, det europeiska företagsrådet, återkommande träffar. Olämpliga chefer i Tyskland har bytts ut.

Medarbetare i Sverige
2002: 5163
2011: 3000

Omsättning i Europa
2002: 7,6 miljarder
2010: 9,7 miljarder

Snittlön 23048 kr/mån för en undersköterska på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Falck: De blir skyldiga arbetsgivaren tid

– Falck har de sämsta lönerna bland ambulansföretagen i Stockholm, säger Jörgen Blomqvist.
Foto: Therese Andersson

DÅ
Eva Eek arbetade hos Falck och trodde inte hon skulle orka jobba till pension. Hon kunde ha åtta uppdrag per dygn. När KA nu talar med henne arbetar hon hos Attendo och utbildar Blaze, en Rhodesian Ridgeback, till vårdhund. Hon tvingades sluta hos Falck på grund av värk i knäna. Facket försökte få skadestånd men det blev inget.
– Pengarna styr och upphandlingarna. Ibland får jag jobba åtta timmar utan mat, sa ambulanssjukvårdaren Eva Eek år 2003. Precis samma sak säger idag hennes kollega Jörgen Blomqvist.

NU
– I praktiken får vi arbeta upp till 45 timmar i veckan för att nå upp i samma lön som vi hade tidigare, säger ambulanssjukvårdaren Jörgen Blomqvist i Stockholm, Kommunals representant.
Fyra timmar på natten räknas inte längre in i arbetstiden i Stockholm, enligt jouravtalet som träffats med Kommunal.
– Det skapar minustid som man blir skyldig arbetsgivaren, berättar han.
Just nu är det oroligt på grund av nya upphandlingar.

Medarbetare i Sverige
2002: 5100
2011: 1511

Omsättning i Sverige
2002: 1,6 miljarder
2010: 1,8 miljarder (Norden)

Snittlön 21636 kr/mån

Compass group: Landstinget tog tillbaka köket

DÅ
När KA besökte köket år 2003 satt Anne-Cathrine Flodén, Kommunals sektionsordförande, med en hög pärmar inne på sitt kontor på Kärnsjukhuset i Skövde. De innehöll klagomål från sjukhusavdelningarna. Patienterna hade fått varm filmjölk och kall gröt, råa ägg och blodig kyckling. Medirest, brittiska Compass, hade tagit över mathanteringen.
Matbrickor lastades på vagnar som anslöts till ett elnät. Halva brickan värmdes upp, men det som skulle bli varmt kunde bli kallt och tvärtom.
Medirest hann knappt börja förrän företaget varslade 20 anställda på grund av arbetsbrist.

NU
Nu lagas maten åter i landstingets regi på Kärnsjukhuset i Skövde. Kontraktet med Medirest sades upp. Men det har inte varit problemfritt sedan dess.
– Vi har kvar samma system och snålt med personal, berättar kokerskan Agneta Reftel.
Men de flesta har vant sig vid den nya tekniken. Personalen har återfått sina förlorade semesterdagar.
– Som facklig organisation hade vi ingen insyn. Det är inte så lätt inom landstinget heller, säger Anne-Cathrine Flodén.

Medarbetare i Sverige
2002: 1200
2011: 1300

Omsättning i Sverige
2006: 714 miljoner
2010: 932 miljoner

Omsättning i världen
2010: 148 miljarder

Snittlön kock/kokerska 21420 kr/mån

ISS: Karusell av personalbyten

DÅ
2002 städade Sukanya Phonklang på femte våningen på Huddinge sjukhus i Stockholm. En våning ner var Faye Jobe Matty i färd med att moppa. Den facklige representanten sa att det var ständiga diskussioner om städytor och att människor slets ut. Två år senare förlorade ISS städningen till servicebolaget NCA och endast 35 fick vara kvar.

NU
Nu är ISS tillbaka igen sedan november år 2008. Men vid varje upphandling har städare förlorat jobben.
Sukanya Phonklang finns kvar men jag får inte kontakt med henne.
En annan städare på sjukhuset säger att det blivit mycket mer stress och att det är svårt att hinna med. Det händer att städare ryker ihop med cheferna därför att de tycker att städområdena är för stora.
Marita Hietikko, områdesansvarig för ISS inom Kommu-nal, får samtal från städare som tvingas byta städområde och har fått mer att göra.  Ett annat problem är att ingen vill ta på sig fackliga uppdrag. Hon upplever ändå att ISS sköter sig bättre idag. Företaget har tecknat ett samverkansavtal med Kommunal.

Medarbetare i Sverige
2002: 12500
2011: 12000

Omsättning i Sverige
2003: 4,2 miljarder
2010: 5 miljarder

Omsättning i världen
2010: 85 miljarder

Snittlön 19444 kr/mån för städare inom kommun och landsting.

Veolia Vatten: Kommunal har ingen representant

DÅ
KA talade år 2002 med Roger Sundberg och hans arbetskamrat Lee Lundell på vattenverket i Hallstavik. Lee höll på att sanera en vattenberedare. De förklarade att kommunen inte varit någon höjdare att jobba åt. Men respons fick de hos Veolia. Roger Sundberg, som var drifttekniker i Norrtälje, var glad över att han fått det franska Veolia som arbetsgivare. De hade fått ett lönepåslag på 2000 kronor och fick behålla sina semesterförmåner. Ja, de fick till och med åka på studieresa till Paris.

NU
Idag är Roger Sundberg driftchef och efter lönesamtal är han med och bestämmer lönepåslagen till ”sina gubbar”. Drifttekniker Emil Sjöberg tog ett tag över som facklig representant men tröttnade, så nu finns ingen. Han tycker att ledningen idag borde vara lite mer engagerad i vad de anställda håller på med, så att det blir bättre kontakt. Det har blivit lite opersonligt.
Vd Denis Richard är helt nytillsatt och säger att han verkligen vill utveckla personalen och saknar en facklig representant för Kommunal. 

Medarbetare i Sverige
2002: 26
2011: 50

Omsättning i Sverige
2003: 30 miljoner
2010: 87 miljoner

Omsättning i världen
2010: 300 miljarder

Snittlön 25 500 kr/mån för drifttekniker.