Det visar en rapport över hushållens ekonomi de senaste 40 åren som Institutet för privatekonomi, på Swedbank har gjort.
– De höga ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna från tiden före 90-talskrisen har inte kommit tillbaka. Det har också införts karensdagar för den som blir sjuk eller arbetslös, säger ekonomen Maria Ahrengart i ett pressmeddelande.
Hon slår fast att samhällets försäkringsskydd urholkats från att ha varit ett skydd mot inkomstbortfall, till att ”mer ha karaktären av ett grundskydd”.

Orsaken är både att ersättningsnivåerna har sänks och att ersättningar i de offentliga försäkringarna inte har följt med löneutvecklingen.
Sedan 1971 har lönerna ökat med 35 procent för arbetare och 52 procent för tjänstemän. Men för sjuka och arbetslösa finns ett tak som är kopplat till det så kallade prisbasbeloppet.
När lönerna ökat mer än priserna har därför ersättningarna urholkats.

Om sjukpenningen följt inkomstindex skulle maxnivån idag vara 1272 kronor per dag. Dagens maxbelopp ligger på 682 kronor. I början av 70-talet låg dagpenningen på under 200 kronor.
Bostadsbidraget är ett annat exempel där nivåerna frusit, det har inte skett någon höjning sedan 1996. Reglerna har också succesivt stramats åt. Idag är det i princip bara ensamstående föräldrar och en del unga som får bidraget.

Undantaget i den dystra utvecklingen är bidragen till barnfamiljer. Föräldraförsäkringen har med åren blivit mer generös och barnbidraget räcker idag till mer än vad det gjorde för 40 år sedan, enligt Swedbanks privatekonomer.

Maxersättningen om den följt inkomsterna

Sjukpenningen: 1272 kronor (Idag: 682)
A-kassan: 570 kronor efter skatt (Idag: 490 efter skatt)
Föräldrapenningen: 38630 kronor (Idag: 27680)