Gör som Svensson med skattepengarna
Den 28 april var det internationella arbetsmiljödagen. Samma dag fick bussföraren Rabih Ballout beskedet att det skattefinansierade bussföretaget Nobina frångår Arbetsdomstolens beslut och köper ut honom från jobbet. Samma dag varslar också sjukhusledningen i Varberg läkarnas skyddsombud om avsked.
Illustration av Magnus Bard.
I båda fallen handlar det om två personer som varit obekväma för arbetsgivaren. Och om arbetsplatser med dålig arbetsmiljö. Lägg till detta chefer som verkar ha stora problem att hantera kritik och konflikter och resultatet blir arbetsplatser som är hälsofarliga – också för oss medborgare.
Mår magen bra mår människan bra, sa Lennart Svensson i den populära tevesåpan för några år sedan. Samma sak kan sägas om jobb som vi skattebetalare bidrar till för att få bra vård, service, skola och omsorg: Mår de offentligt anställda bra mår vi medborgare bra.
Vi som betalar skatt har för låga förväntningar på det vi får för pengarna. Och vi är för dåliga på att kolla hur de används. Vi borde protestera om vi tycker att de slarvas bort.
KA berättade i förra numret om hur lagen om att få välja bland fler företag i hemtjänst och omsorg, LOV, också lett till att anställda pressas utöver det rimligas gräns. Att de ofta jobbar gratis för att hinna. Och att även många privata företag – och i förlängningen de som ska ha omsorgen blir lidande av att timpengarna räknas ut så snävt.
På www.ka.se skriver vi om Bergkvara buss, som struntar i avtalets bestämmelser och betalar sina bussförare långt under den lön de har rätt till. Vi skattebetalare står för fiolerna – och miljonvinsterna till de två ägarna.
Vill vi ha det så? Troligtvis inte. Varken för egen eller andras del.
Rabih Ballout har, enligt Arbetsdomstolen, inte handlat så att det är rätt att avskeda honom. I Norge hade detta domslut inte kunnat kringgås genom utköp. Våra folkvalda politiker vill inte tycka något om detta, vilket är bedrövligt. De förare som ser hanteringen av Ballout mår mycket dåligt. En av dem skriver: ”Jag ska jämt gå omkring med ångest för att förlora mitt älskade chaufförsyrke. Rädd för att göra något litet fel som inte faller Nobina i smaken. Jag vågar inte prata med företagshälsovården av rädsla för repressalier från bolaget.”
Är det så vi tycker våra offentligt betalda anställda ska bemötas?
Alla partier sägs nu vara för en meddelarfrihet även i privata företag. Men i konsekvensens namn borde det då inte vara tillåtet att bestraffa dem som använder sig av den.
