Bli vän med trädgårdens fiender
If you can't beat them, joint them. Den klassiska strategin för att bekämpa en svår fiende kan vara hjälpsam när du förhåller dig till trädgårdens alla ogräs och skadedjur. För det finns både nytta och skönhet att hämta om du lär dig mer om dina oönskade, men svårutvisade gäster.
Kan man älska sin fiende? Svar: knappast. I synnerhet inte om fienden stavas skadedjur och ogräs. Men sanningen finns som alltid i betraktarens öga. Och den där larven, eller envetna lättspridna växten är förstås inte bara ond, ful och hotfull, utan det handlar om plats och sammanhang.
Om du inte kan besegra dem, samarbeta i stället, eller lär dig mer om hur du listigt ska bekämpa dem, samtidigt som du faktiskt också kan ha nytta av dem.
Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson och hortonomen Susanna Hultin är konkreta och praktiska när de i Största Trädgårdshjälpen (Semic) metodiskt katalogiserar och presenterar de många hoten mot ”den perfekta trädgården”, den som prunkar i skymningen, utan en rostfläck på rosenbladen, med bladlusfria körsbärsträd, lena släta äppelkinder och glansiga plommon, ståtliga rader i odlingslandet, och en gräsmatta utan en tuss av mossa.
Var och en av oss vet att denna trädgård är en illusion, njutbar någon minut eller så, innan vi upptäcker det vitpudrade eller hoprullade bladet, den lilla larven, de uppätna kaprifolknopparna, nässlorna, kirskålen, och i mitt fall fienden nummer ett: Åkervindan.
En hel vår låg jag på knä med spade för att utrota denna objudna gäst som höll på att kväva vresrosorna (som annars också kan vara ogräs).
Den perfekta trädgården finns lika lite som evig lycka, och tur är väl det. Att den skötselfria trädgården bara finns på trädgårdsmässor är väl också tur. Hur många av oss njuter av att bara sitta och titta på några stela terakottakrukor, trendigt ”solblekta” med filmjölk? I en trädgård ska gräs klippas, jord luckras, rosor beskäras och – ogräs hållas efter. Så ser jag på saken i alla fall.
Så sällan har jag med så stor behållning bläddrat i och sedan metodiskt läst igenom de fakta, för- och nackdelar, och användbara råd som här presenteras, kompletterade med ”husmors bästa knep” för hur du behandlar, eller tillagar dina inkräktare. (Husmor har blivit trendigt igen, vi får hoppas att det inte utestänger husfar och barn från det roliga jobbet.)
Det finns plus och minus med såväl skadedjur som ogräs och de båda författarna har här listat ett 30-tal av de vanligaste växterna, från baldersbrå till ängsyra.
Späd kirskål kan vara en riktig delikatess, liksom maskrosblad och nässlor. Och åkerfräken ger ett utmärkt te. Tusenskönan listas här som ett ogräs, men det håller jag inte med om alls. Jag vill ha gräsmattan full!
Det går inte att stänga trädgården, inte att utrota varenda oönskad besökare. Giftsprutan är en farlig kompis, som skapar nya problem och risker för både dig själv och miljön. Så var tålmodig, lär dig mer om dina fiender så kanske några av dem rentav blir dina vänner.
Så söker du felen och sjukdomarna
Titta på bladen – svamp, löss, loppor, fjärilar, sniglar, svamp, bakterier, larver lämnar olika spår.
Kolla stammar och grenar – stress, svamp, bakterier, löss, väder och vind lämnar olika spår.
Vanliga sjukdomar på frukt och bär är exempelvis äppelskorv, fruktmögel, päronrost, körsbärsfluga, plommonvecklare, gråmögel, vinbärsbladlöss.
Vanliga sjukdomar på blommor och buskar:
Bladlöss, rosmjöldagg, svartfläcksjuka, rosrost.
Bra behandlingar för många sorters angrepp:
Välj härdiga sorter som klarar angrepp. Tänk på växtplats och gödning. Kolla och rensa noga i början av säsongen. Spola med slang, kläm med fingrarna, använd såplösning mot bladlös, men duscha inte i solsken. Var försiktig med jord från andra trädgårdar. Ge igelkotten en fredad zon i trädgården, försök locka in fladdermöss med särskilda holkar. Håll koll, ju tidigare du är ute, desto bättre. Locka fler fjärilar till trädgården med hjälp av fågelbad och skyddade platser. Locka in så många fåglar som möjligt i trädgården.
Några ätliga/nyttiga ogräs:
Kirskål (blad), maskros (blad), mjölke (rötter kan ätas som sparris), röllika (te och mot mygg), svinmålla (stjälken smakar som sparris), våtarven (ätlig och god) åkerfräken (torkad och utspädd ger god näring i trädgården.)