Att plugga vidare lönar sig sällan

Att satsa på utbildning för anställda i äldreomsorgen är ett populärt krav som drivits av både röda och blå regeringar. Regeringen presenterade nyligen ”omvårdnadslyftet” som ska öka kompetensen i äldreomsorgen.
Kommunal å sin sida driver frågan som ett led i att öka yrkets status. KA har följt upp en klass undersköterskor som gått universitetskursen Palliativ vård och omsorg en termin.
Kursen ges inom SNH, ett nätverk för distansutbildningar som tagits fram i samarbete med Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att möta arbetsmarknadens behov.

Vi har intervjuat de 15 undersköterskor som slutfört kursen och slutsatsen är att det sällan lönar sig att sätta sig i skolbänken igen. Enbart tre har fått högre lön tack vare utbildningen. Inte heller de som har läst många kurser inom SNH har lyckats få mer i lönekuvertet. Av de sju som läst mellan 15 och 52 högskolepoäng har bara två fått lönepåslag.
– Jag lägger allt ansvar på arbetsgivarna. De är dåliga på att skapa karriärvägar för undersköterskor, säger Kommunals ombudsman Ann Georgsson, som bland annat var med och drog i gång SNH.
KA:s granskning visar också att facket inte är något stöd när personalen ska löneförhandla efter en utbildning. De anställda har inte frågat om facklig hjälp, men säger samtidigt att de är dåliga på att stå på sig mot chefen.
Om ni centralt anser att utbildning är så viktigt, borde inte facket lokalt ge bättre stöd till de som pluggat så de kan få upp sin lön?
– Det borde ligga inom ramen för lönerevisionen, men kanske borde vi ha drivit det mer i organisationen, säger Ann Georgsson.
Arbetsgivarorganisationen SKL, anser att anställda i äldreomsorgen behöver både en ökad grundkompetens och en specialisering. Men Britt-Inger Kajnäs, chef för arbetslivssektionen på SKL vägrar svara på varför det inte ger något lönemässigt.
– Ni måste fråga de lokala arbetsgivarna. Vår lönestruktur utgår från individuella förutsättningar och resultat så därför kan jag inte svara på det, säger hon.

Ann Georgsson tror att en väg till lönelyft är att arbetsgivare och fack lokalt ser över behoven och beslutar om vilken kompetensutveckling som ska genomföras. Men på SKL anser man att medarbetarsamtalen fyller den funktionen.
– Där ska chefen och den anställda diskutera vilka behov som finns av kompetensutveckling.
Men i vilken utsträckning sker det?
– Vi vet att det sker. Det är en del av att agera som attraktiva arbetsgivare.
Undersköterskorna vittnar också samfällt om att intresset från arbetsgivaren är svagt. Ett fåtal har fått andra arbetsuppgifter. Vanligast är att de själva tar mer ansvar och inofficiellt blir ett extra stöd för kollegerna.
Hur kan det komma sig att arbetsgivaren är så ointresserad av vad personalen har läst när de gått en utbildning som SKL varit med att ta fram?
– Stämmer det blir jag bekymrad. Det är kanske dags för en utvärdering för det är centralt att kompetensutvecklingen motsvarar verksamheternas behov, säger Britt-Inger Kajnäs.