Fria individer i en stark stat. Så var Tage Erlanders och Olof Palmes vision om hur ett samhälle skulle fördela välfärd och inkomster jämlikt och rättvist till folket. I den omdaningen var tilliten mellan grupper och individer, liksom tilltron till samhällets förmåga att förvalta och fördela de gemensamma nyttigheterna avgörande. 
I dagens fria dragningsrätt på våra skattepengar, med hård  kontroll av individer men närmast nollkoll på företagen, hotas systemet av kollaps.

Om jag vabbar eller blir sjuk och arbetslös finns en rad regler för att se till att det inte fuskas. Ju generösare system, desto viktigare med stickprov så att systemen inte missbrukas. I dag har socialförsäkringarna blivit åtskilligt sämre – samtidigt som myndigheterna blivit hårdare.
Men startar man företag med skattepengar är det ett minimum av uppföljning och kontroll.

Det svindleri med assistanspengar som just nu utreds i Halland är ett mycket tydligt exempel. Polisen där tror att bedrägerierna kan handla om uppemot tio miljarder, eller en tredjedel av alla utbetalningar! Försäkringskassan delar bilden av omfattande lurendrejeri, och överdirektör Stig Orustfjord säger till KA att det är partierna som varit överens om att kassan inte ska lägga sig i de här bolagen och ha insyn och göra kontroller ”för det hotar det fria valet för den enskilde.” Hör och häpna!
Samtidigt visar en granskning i Dagens Samhälle att varannan kommun har noll kronor i sina pensionskassor – och struntar i att fylla på dem!
Har vi råd med sådana politiker? Har vi råd att kasta ut våra skattepengar i fri företagsamhet utan tuffa motkrav?

Svaret är givetvis nej. Vi väljare har inte sagt att våra pengar ska skänkas bort till oseriös verksamhet. Vi vill ha mesta möjliga välfärd och kvalitet – och möjlighet till demokratisk insyn i de verksamheter som får förtroendet att ta hand om barn, gamla och funktionsnedsatta. LSS-systemet måste regleras hårdare och kommunernas inflytande öka, idag är det tvärtom. Kommunala arbetsgivare kan ge assistenterna schyssta villkor samtidigt som hjälpbehövande får de timmar de har rätt till.
Vi har valt politiker för att ta ansvar. Det är hög tid att de agerar.