Vinner snyggast verkligen i politiken?
Vackra människor gynnas i politiken. Och borgerliga politiker ser bättre ut än motståndarna på vänstersidan. Ja, skönhet smäller högre än både kompetens och pålitlighet, visar en ny rapport.
Tidningen Dagens Samhälle har intervjuat Niclas Berggren som skrivit en uppsats i ämnet åt näringslivets forskningsinstitut Ratio. Där säger han sig kunna visa att borgerliga politiker är vackrare än socialdemokrater och vänsterpartister.
Tillsammans med två kollegor från Sverige och Finland har han tidigare visat att en snygg person får mer framgång i politiken än den som ser mer slätstruken ut. Att kläderna gör mannen och kvinnan stämmer dessvärre inte. Hur välklädd man var visade sig inte påverka upplevelsen av skönhet hos politikern. Skönheten var viktigast för den som skulle slå sig in i politiken, har man väl blivit känd spelar utseendet inte riktigt lika stor roll.
Det är nu inte de svenska Moderaterna som får högre skönhetsbetyg än sina motsvarande röda rivaler, utan exemplen kommer från Finland, där 2000 kandidater i valen har studerats. En ny kandidat som upplevs som vacker (4 på 5-gradig skala) har 20 procents större chans att bli vald än den medtävlare som fått ett lägre skönhetsbetyg. Det hela verkar mycket gediget. Men i alla fall. Kan det verkligen stämma? Redan tidigare har forskning visat att snygga människor också har större chans att få jobb och dessutom högre lön. Det ställer nya krav på rekryteringen till beslutsfattare framöver, och våra plastikkirurger behöver inte oroa sig för arbetslöshet. Även personliga tränare går mot fortsatt ljusa tider. Med stöd av forskningen vann alltså Alliansen på att de har fler snygga politiker, inte bättre idéer. Vilket onekligen är ett intressant tips till S i de omdaningens tider som stundar!
Ideologi. kunskaper, att veta vad man talar om, att brinna för förändringar av samhället och kunna sin historia kan däremot stuvas undan, det är värdelöst vetande i vår nya sköna tid. Tur att Tage Erlander inte lever nu, för att inte tala om Olof Palme. Men intressanta skrynklor och fulsnygga ansikten kanske ändå duger, i alla fall om de sitter på män?
För är Carin Jämtin (S) verkligen mindre snygg än Sten Nordin (M, som tog hem segern i Stockholms kommun? Slog den borgerlige Nicolas Sarcozy verkligen ut socialstledaren Ségolène Royal i franska valet 2007 på grund av sin överlägsna fysiska attraktion? Och är danska socialdemokraternas Helle Thorning-Schmidt verkligen fulare än borgerliga Anders Fogh Rasmussen som vunnit överlägset flera val i rad? Är S-ledaren Mona Sahlin mindre tilldragande än M-statsminister Fredrik Reinfeldt? Svaret är förstås nej. Så till skönheten behöver läggas en liten sak till: En Y-kromosom är en oöverträffad röstmagnet hos väljarna.