Signe går i nian och är nästan alltid tyst. I klassen är det killarna som bestämmer. Tills Saga börjar i klassen och rubbar maktordningen.
Men det är farligt att utmana makten, motståndet växer i takt med att fler känner sin position hotad.

Det här skildras lite väl schematiskt: Personerna blir inte människor, utan typexempel på mänskliga beteenden.
Världen utanför skolan syns inte i den här filmen. Det ger en otäck känsla av instängdhet och utsatthet.