Hur kommer jag över det förflutna?
Jag är en kille på 28 år som mår mycket dåligt psykiskt eftersom jag har så svårt att lita på mig själv. Det är väldigt hämmande, inte minst i mitt arbete där varje ny delegering gör mig skräckslagen. Kanske för att jag har några jobbiga och obearbet-ade upplevelser med mig in i vuxenlivet. Jag bevittnade hur min mamma brände ut sig och en kompis begick självmord på grund av att han var schizofren, vilket jag inte hade en aning om. Det värsta är mitt dåliga samvete för att jag inte behandlade honom schysst.
Jag fruktar också att jag är homosexuell, men jag vill ju vara en heterosexuell kille. Jag vill ha en flickvän, bli sambo, make och fader. Jag törstar efter kärlek. Nu har jag förstått att jag behöver professionell hjälp, en insikt jag försökt förtränga i flera år men inte längre kan bortse från. Var ska jag börja? KBT kanske inte är rätt för mig. Snälla, hjälp mig.
Olycklig
SVAR: Flera händelser från förr hindrar dig i ditt liv idag och det kan, precis som du själv tror, ses som en signal på att du behöver bearbeta dem professionellt. Att se en nära anhörig förändras och bli sjuk är mycket smärtsamt. Kanske är du nu rädd för att drabbas av något liknande. Det tragiska självmordet är i sig ett trauma och dåligt samvete skapar skuldkänslor, som kan bli dominanta speciellt när du känner dig nedstämd.
Du berättar även om dina funderingar kring framtiden och din egen sexualitet. Att få känna den samhörighet och intimitet som kärlek ger är viktigt för livskvaliteten och för att må bra. Att du längtar efter kärlek är inte alls konstigt. Och att bli sambo och fader är ju en vardag för såväl homosexuella som heterosexuella. Inget behöver utesluta det andra.
Försök hitta en samtalskontakt som kan leda dig igenom det förflutna och det som idag hindrar dig från att leva livet fullt ut. Flera terapiformer kan passa dig, som relationsinriktad psykodynamisk terapi eller insiktsterapi. Du kan söka på dessa ord på Inter-net och läsa mer. Psykologför-bundets hemsida hjälper dig sedan hitta psykologer eller terapeuter i ditt område. Söker du privat får du betala själv, men väntetiderna är ofta kortare. Vänder du dig till landstinget är risken att du får vänta, men du betalar enbart patientavgiften. Ditt landsting kan ha vissa specifika avtal gällande terapier, vilket du kan kolla på ditt landstings hemsida. Lycka till!