Grova M-lögner i Stockholmsvalet

Som skattebetalare och kommuninvånare är jag bestört över hur vårt gemensamma uterum tillåts bli en plats för simpel pajkastning och fräcka lögner.  

Det handlar inte om valplakaten som trängs längs gator och runt lyktstolpar. Utan om de betalda annonsplatser på bussar, väggar och i T-banan som ”nya” Moderaterna så påpassligt lagt beslag på. Här talar de bland annat om för oss medborgare att allt som M är för, det är S emot.  Och de uppenbara lögnerna tillåts sitta kvar dag ut och dag in, med ansvariga tjänstemäns och styrelsers goda minne.

Exempel ett: S påstås vara emot Förbifart Stockholm. Vilket de inte är (tyvärr, enligt min subjektiva mening). Däremot har de sagt okej till en folkomröstning i frågan. (Vilket enligt min mening är bra, eftersom det handlar om 28 tusen miljoner kronor! )

Exempel två: S påstås vara emot det fria skolvalet i Stockholm! Vilket de inte är, skolvalet är inte på minsta sätt ifrågasatt av S (vilket jag personligen tycker är synd, men det hör inte hit nu).

Exempel tre: S påstås stoppa jobb för unga i Stockholm. Vilket förstås är rena rama rappakaljan, eftersom det är M som fått ungdomarnas arbetslöshet att skjuta i höjden och sagt nej till både utbildningsmöjligheter och snabbt utflöde i praktikjobb, medan S garanterar att det hela ska gå snabbare.

Jag går till M-valstugan på Sergels torg och frågar valarbetare Carl Cederschöld, med ett stiligt M i grönt på rocken: Varför ljuger M om S-inställning till Förbifart Stockholm?
Han rycker på axlarna åt frågan, och förklarar att det är de båda samarbetspartierna MP och V som föranlett M att omtolka Socialdemokraternas tydliga Ja till förbifarten så att det blir ett Nej.  För att gå med på en folkomröstning  är i stort sett samma sak, menar han. Man kan ju inte vara säker på att vinna den, förklarar det tidigare finansborgarrådet.

Ett minst sagt fritt tolkande av sanningen, kan man tycka, men  i en smutsig valrörelse som denna verkar allt vara tillåtet. Någon mer än jag som blir illa berörd?
Jag har ingen aning om vad S gjort för att få rätsida på det hela, men i mina prenumererade tidningar har jag inte hittat några upprörda ledarkommentarer om falsarierna. Konstigt va?

Eller inte så konstigt. För det är med bedrövade huvudskakningar jag som tidigare entusiastisk och hängiven läsare tvingas ta in den alltmer vinklade valbevakning som vi i huvudstaden får nöja oss med, och där till och med journalisterna på de stora borgerliga tidningarna har bildat ett anonymt nätverk samt en blogg. I en artikel på kultursidan i Aftonbladet i går  kritiserar det anonyma nätverket den politiskt vinklade journalistiken på sina egna arbetsplatser. En journalistik med ett enda mål: Valseger för alliansen. Läs även vad Jonas Gardell skriver i ämnet ”mosa Mona” i Expressen Kultur i går under rubriken En kvinna hatad av härskna män.

Hjälp! Lever vi i Italien eller i Sverige?  Vad är det som händer? Ibland måste jag nypa mig i armen, men nej, jag drömmer inte. Tyvärr.

Några dagar efter att jag skrivit det här hittar jag en opinionsmätning som konstaterar det självklara: De tillfrågade anser att de borgerliga har skildrats mer positivt än de rödgröna i medierna den senaste veckan. Störst är skillnaderna mellan hurmoderaterna och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har skildrats menar de tillfrågade. 54 anser att M har skildrats positivt, medan 34 respektive 37 procent tycker att S respektive V har skildrats negativt.

Som om inte det räcker rapporterar Metro att Moderaterna anställt fem kända bloggare för att sprida partiets budskap, däribland Katrin Zytomierska. Hon var en gång gift med bloggaren och författaren Alex Schulman, som dock berättat att han tänker rösta på Socialdemokraterna.

PS Delar gärna med mig av ett Youtobeklipp med lite fakta om allt som M faktiskt sagt nej till. DS