”Vill man bli en del av samhället så lär man sig språket”

Största anledningen till att vi är här är att Sverigedemokraterna gjorde stora framgångar i förra valet. Hur tycker du att de här fyra valen har varit? Är ni nöjda?

– De har varit över förväntan. Man har både läst och hört skräckscenarier, men jag tycker vi har blivit väl mottagna. Här i Landskrona behandlar folk oss oftast med respekt. Sen som politiker ska man väl aldrig vara riktigt nöjd. Man kan väl alltid göra mer. Vi är ju med som vågmästare och påverkar i allra högsta grad.

Nåt särskilt du kan peka på som ni har påverkat?

– I och med att vi sitter som vågmästare väljer vi de förslag vi tycker är bäst. Såvida oppositionen och treklövern (M, FP och MP) inte är överens. Sen har vi väl lite svårare när vi lägger fram våra egna förslag.

Men vad av Sverigedemokraternas politik tycker du att ni har fått igenom?

– Det beror på hur du definierar vad vi har fått igenom. Alltså, vi är som sagt med och påverkar, men jag tycker att det mesta går i rätt riktning. Även om det kanske inte märks så tydligt så har man ändå försökt att göra nånting åt brotten och bidragstagarna och allt.

Ni har ju varit ganska mycket ett stödparti till treklöverstyret. Varför ska man rösta på Sverigedemokraterna och inte Folkpartiet då?

– Därför att Sverigedemokraterna kanske är lite mer rakt på sak. Stödpartiernas politik här i Landskrona är mycket närmre vår än oppositionens.

Men varför ska man välja Sverigedemokraterna framför Folkpartiet?

– Ja, som sagt, vi är lite mer rakt på sak. Vi har kanske lite hårdare invandringspolitik, men många frågor ligger nära. Åtminstone här i Landskrona, sen är det andra kommuner där vi har sett precis tvärtom. Där har Sverigedemokraterna gått mer åt Socialdemokraternas håll.

– Sen tyvärr är det ju så att de frågor vi egentligen har gått till val på, det är inga frågor man direkt kan påverka lokalt.

Men du nämnde ändå brottslighet och bidragstagarna. Kan ni påverka brottsligheten lokalt på något sätt?

– Påverka den kan man kanske inte, men försöka ta ett krafttag mer. Vi har lagt fram en hel del förslag i vårt budgetförslag: stadsvakter och kameraövervakning… Det var förslag som röstades ner, sen tog det en vecka eller kanske en månad innan det var genomfört, fast med ett annat namn. Så mycket går till så att vi lägger fram saker, så röstas det nej och så kommer det ut i en annan form med ett annat partinamn på.

Men är det er förtjänst att det har blivit kameraövervakning?

– Det kan jag väl kanske inte påstå. Men det har inte skett övervakning i den utsträckning som man kanske skulle behöva heller.

På er blogg görs ofta kopplingar mellan kriminalitet och invandring. Tror du att kriminalitet beror på vilket land man kommer från?

– Alltså här i Landskrona är det statistiskt fastställt att det finns en viss koppling. Att det är överrepresenterat.

Vilken nationalitet då?

– Det har jag inte något svar på.

Men det finns en koppling?

– Det är rent statistiskt säkerställt.

Vilken statistik stöder du dig på?

– Ja, du kan ju bara titta på Brå, Brottsförebyggande rådet.

Men är invandrare per automatik mer benägna att begå brott? Är det så man ska förstå dig?

– Ja, det är väl rätt så hårt att säga så. I och för sig.

Men hur menar du då?

– Man kan inte dra alla så över en kam. Och säga att det är alla. Men det finns en viss överrepresentation här i Landskrona. Så är det.

Så svaret på den frågan är ja?

– Tyckte du att jag sa ett ja?

Jag vill veta. Om du tycker ja eller nej på den frågan.

– Ja, ett ja eller nej får du inte rakt ut. Utan statistiken visar att det är så. Men jag vill inte sitta och säga att alla invandringar är brottslingar, för det är absolut inte sant. Så man kan inte dra det generellt på det sättet.

Men varför gör ni så ofta den kopplingen då på er blogg? ”Den stora invandringen leder till ökad kriminalitet” står det. Kan man tolka det på något annat sätt?

– Så har det varit också ju. Alltså Landskrona har tagit emot för mycket invandrare på för kort tid. Och jag tycker att det inte är schyst mot invandrarna heller för vi ger dem inte rätt verklighet att klara sig i samhället. Vi har inte rätt förutsättningar för dem. Det har varit för mycket på för kort tid.

Men ”den stora invandringen leder till ökad kriminalitet” står det. Vad betyder det?

– Ja, man kan ju fråga den som har skrivit det i och för sig. Men med tanke på att invandrarna är överrepresenterade i brottsstatistiken så är det ju inte jättesvårt att dra parallellerna. Hade man inte haft så stor invandring hade inte brottsstatistiken varit så hög heller.

Är det rätt att göra politik av den här tragiska händelsen som skedde på en parkeringsplats här i Landskrona?

– Nej, absolut inte. Jag vet inte att nån har gjort det heller.

Jimmie Åkeson (SD:s partiledare) har gjort det.

– Det får stå för honom.

Men du är ändå andra vice ordförande i hans parti?

– Men jag kan ju ändå inte ta ansvar för vad han gör likförbenat, eller hur?

Men du tycker det är fel alltså?

– Det handlar inte om politik, nej, det tycker jag inte. Det är ingen här i Landskrona som har gjort politik utav det heller. Jag vet inte på vilket sätt Jimmie Åkesson har gjort det heller.

Om man vill förenkla återinvandringen och samtidigt skära ner på biståndet, kan inte det medföra problem i mottagarländerna?

– Om folk vill åka hem så tycker inte jag det är fel att hjälpa dem till det. Det har väl pratats om återinvandringsbidrag om inte jag minns fel. Återinvandring handlar inte om att man ska skicka hem, det handlar om att de som vill hem, som känner att de inte har fått rätt chans här, att de inte har kunnat ta sig in i samhället, där det har lugnat ner sig och vill hem igen.

Men om man säger att de ska flytta hem, då måste man ju öka biståndet?

– Det handlar väl om ett återvandringsbidrag? Och när det gäller bistånd var väl partiet inte helt enat heller.

Var står du själv i biståndsfrågan?

– Egentligen tror jag inte att det handlar om att folk vill dra ner på biståndet, utan att det ska vara under former som är kontrollerade. Det har ju varit väldigt mycket rabalder kring just det här med biståndet. Pengar som inte har gått till det det ska och så här. Hade det varit under mer kontrollerade former ser jag inget problem med det.

Men – vill du ha mer eller mindre bistånd än vi har idag?

– Det är inte en lätt fråga. Jag ställer mig bakom det vi har bestämt i partiet. Och där har vi bestämt att vi vill dra ner på det.

Brå har gjort en utvärdering om kameraövervakning, och där har man kommit fram till att det inte har hjälpt. Hur ser du på det och vad är i så fall nästa steg i den här kampen mot brottsligheten?

– Ja, att det inte har hjälpt… det är väl så att folk vet dessutom när kamerorna är på, de får inte vara igång när som, man vet vilka tider de stängs. Sen får man väl inte gå in och använda filmerna hur som helst heller. Men nånstans kan jag tycka att det kan vara svårt att säga att det inte har hjälpt, man vet inte hur det hade sett ut utan heller. Så är det ju med all statistik.

Våldsbrottsligheten har ju inte minskat.

– Nej, och vi kanske har kameraövervakning på två tre ställen. Man kanske borde haft lite mer på skolor och så här, där har man haft lite skadegörelse och såna grejer.

Men där det har suttit kameror har det ju inte haft någon effekt. Vad drar ni för slutsatser av det?

– Slutsatsen är nog att de kanske hade haft en annan effekt om de hade varit igång dygnet runt.

Vill ni ha ett övervakningssamhälle?

– Nej, personligen anser jag att det inte ska behövas, men så länge det behövs får man kanske på nåt sätt ha det.

Vad kan nästa steg vara, om det inte hjälper med kameror?

– Det är en jättesvår fråga. Framför allt kan jag tycka att man kan vara inne på den här linjen att vi verkligen har straff som avskräcker.

Ni vill ju ha hårdare straff för grova brott, hur ser ni på mer lindriga brott?

– Det ska vara kännbara straff där också. Det är ju trots allt många gånger inkörsporten till de grova brotten.

Vad är ett kännbart straff?

– Avskräckande. Sen är inte jag rätt person att säga vilken sorts straff och hur de ska se ut. Det är inget som vi i lokalpolitiken diskuterar på det sättet.

Men om du säger att det ska vara ett kännbart straff, kan du inte ge exempel? Vad är ett kännbart straff?

– Straff ska ju vara avskräckande. Det ska ju inte vara för tonåringarna att bara precis gå och prata med nån på socialen. Som säger att ”så får du inte göra”. Utan att man verkligen får hjälp om man nu håller på med saker och ting.

Du har ju en son som har blivit dömd för ett lindrigt brott, stöld. Blev han för lindrigt dömd?

– Ja, det tycker jag.

Vad skulle han ha fått istället?

– Där var det ungdomstjänst, och då fick han ett visst antal timmar och så kom han till socialen och så får han prata med nån där. Och de berättade att man ska hitta nåt ställe där han ska vara på, och då dras de timmarna av när man sitter och pratar med henne till exempel. Nej, jag tycker det är för lindrigt. Sen spelar det ingen roll om det är min son, eller din son, eller vems son det är. Jag hoppas förstås att det har avskräckt i alla fall.

Men vad borde han ha fått för straff istället?

– Får man till exempel ungdomstjänst på 25 dagar, då ska det vara 25 dagar. Dels ska det verkställas så fort som möjligt, som det har varit innan har det inte funnits platser här i Landskrona utan de har fått gå och vänta jättelänge. Straffet ska vara så nära inpå brottet som möjligt tycker jag. Och sen ska det inte dras av att sitta och prata på socialen, det ser inte jag som nåt straff. Utan de timmarna skulle vara utöver. Och sen var det några samtal till, så det var inte många timmar han var ute och jobbade.

Men du vill inte säga något konkret?

– Ungdomstjänst i flera dagar. Och böter är liksom ingenting för ungdomar, för de har i regel inte de pengarna i alla fall.

Du är ju själv dömd för brott.

– Nej.

Du är dömd för förtal.

– Det är inget brott. Jag är dömd att betala skadestånd, det räknas inte som brott.

Men du är dömd för en handling som är brottslig.

– Men tingsrätten definierar inte det som brott, då hade det stått i brottsregistret också.

Men gör det dig trovärdig när du talar om vikten av att bekämpa brottslighet till exempel?

– Ja.

Förklara.

– Ja, varför skulle det göra mig mindre trovärdig menar du?

Jag frågar bara. Varför gör det inte det?

– Varför det inte gör mig mindre trovärdig? Därför att jag har skrivit på en blogg. Länkat till inlägg. Som jag inte ens har skrivit själv. Jag kan inte se att det skulle göra mig mindre trovärdig.

Du står för allt som står på er blogg eller?

– För det första är jag inte med på den bloggen.

Men jag tänker på Carinas och Stefans blogg? (Stefan Olsson är Sverigedemokraternas ordförande i Landskrona och Carina Herrstedts sambo.)

– Den är jag inte med på.

Varför heter den då Carinas och Stefans blogg?

– Vill du jag ska döpa den efter dig? Alltså, en blogg kan ju heta vad som helst och det har blivit ett varumärke. Och att plocka bort det bara för att jag inte längre var med, då gjorde vi en bedömning att jag kan stå kvar.

Men om vi ska ta förtalsmålet: Är det nåt du ångrar att du har skrivit eller önskat att Stefan inte hade skrivit eller ångrar att ni har publicerat?

– Nej. Det är inget utav de inlägg, som jag själv har skrivit ens en gång. Utan det är länkat och det har framgått klart och tydligt att det är taget från den eller den bloggen.

Det finns inget du ångrar?

– Nej.

Så det var till exempel okej att publicera nedlåtande saker om Fredrik Jönsson (aktiv kommunist) som har med hans funktionshinder att göra?

– Det tycker jag inte att vi har gjort.

Men hur känns det som personlig assistent att se att kommentarer på er blogg görs om funktionshindrade?

– Det har jag opponerat mig mot också.

Så hur känns det?

– Ja, det är givetvis inte bra. Och jag var inte ens delaktig i bloggen när detta uppdagades heller. Och det var därför jag gick emot det också när jag stod med som stämd.

Hur skulle det vara att vara personlig assistent åt muslim?

– Ja, det skulle inte vara några problem. Varför skulle det vara det? Nu förstod jag inte.

Nej jag frågar bara.

– Det går bra med en polack också.

Är det nån det inte skulle gå bra med?

– Nej, varför skulle det vara så?

Du tog upp polacker.

– Nej, du tog upp muslimer. Varför skulle det vara nåt speciellt om de är muslimer eller polacker eller greker eller vad de är? Jag tror inte du hittar någonstans där jag har sagt att jag har nånting emot muslimer i allmänhet.

I ert kommunpolitiska program skriver ni att vårdpersonalen ska tala ”god och förståelig svenska”. Kan du försöka definiera ”god och förståelig svenska”?

– Ja, så att man kan förstå och göra sig förstådd. Och att andra kan förstå en.

Men jag kan till exempel ha svårt att förstå gotlänningar. Ska de inte få jobba i vården i Stockholm till exempel?

– Jo, det är väl klart att de ska. Men man måste kunna göra sig förstådd. Om jag kommer till doktorn och inte kan förstå vad han eller hon säger, så måste jag ju på nåt vis… Jag går ju dit för att jag behöver hjälp och på nåt sätt kunna få den hjälpen.

Ni säger också att landstinget inte ska bekosta tolk om inte särskilda skäl föreligger.

– Alltså, det här är frågor som jag inte alls är insatt i. Jag sitter inte i regionen heller. Jag har inte alls varit med och utformat eller diskuterat de frågorna.

Vad händer med de i vården som idag inte kan kommunicera på god och förståelig svenska? Om det nu finns några sådana.

– Jag tycker man ska hjälpa dem att förbättra det.

Hur då?

– Har du kunskapen att jobba som läkare och det är språket som fallerar, då får man kanske jobba med det.

Men vem ska bekosta det?

– För det första tycker jag att det ska vara ett krav redan när man blir anställd. Att man ska kunna göra sig förstådd och förstå andra.

Hur ska det formuleras? Med nåt test eller?

– Det brukar väl stå goda kunskaper i svenskt tal och språk? Så står det ju ofta i anställningsförfrågningar. Så jag tycker inte det är nåt konstigt överhuvudtaget. Det finns inget mer frustrerande än att komma – om vi nu tar läkaren – och du inte kan förstå. Och han inte kan förstå, och skriver ut flytande om du vill ha tablettform och så vidare. Det är jättefrustrerande.

Men vi tar ditt jobb – säg att det är en personlig assistent i Sunne, invandrad från kriget i Bosnien och pratar jättedålig svenska, men ändå har fått jobb, vad händer med den personen?

– Det är svårt att säga. Jag kan tänka mig att detta är riktat mer till när man anställer, att man har den kollen. Jag tycker inte personen skulle ha blivit anställd från första början. Och vad som borde hända, det är svårt att säga. Jag vet inte. På nåt sätt kan jag väl tycka att det är arbetsgivarens uppgift i så fall att se till att de som jobbar kan det språket som krävs. Och det kan vara liknande om det finns en massa invandrare på ett äldreboende och det krävs att de kan deras språk. Då tycker jag det ska vara lika naturligt att det finns de som kan deras språk.

Borde alltså chefen säga: Du får sluta?

– Som chef tycker jag man borde erbjuda att få förbättra svenskan. Om man nu är nöjd med kompetensen. Det förutsätter man ju att de är i så fall.

Så de ska inte få sluta, arbetsgivaren ska få bekosta utbildningen?

– Jag tycker inte de ska få sluta bara för att de inte kan språket. Då är det ju arbetsgivaren som har brustit från första början.

Men arbetsgivaren ska bekosta en utbildning?

– Ja, om det är tydligt att det är där det fallerar så är det ju hela tiden upp till arbetsgivaren att ge personalen den kompetens den behöver.

”Moskéer passar inte in i Sverige” har du sagt i en intervju. Är det ett problem att det finns moskéer i Sverige?

– Inte i den utsträckning som det är idag. Men jag tycker inte det är nåt man behöver vidareutveckla nåt större heller.

Vet du hur många det finns ungefär i Sverige?

– Nej.

Är inte det intressant för en sverigedemokrat att ta reda på?

– Nej, jag har verkat lokalt och vet hur det ser ut här i Landskrona.

Men du ställde ju upp i valet till Europaparlamentet. Vad säger du om minaretförbud?

– Ja, varför inte?

Varför?

– Jag fick för mig att den här intervjun skulle handla om hur vi påverkar här, men jag förstod ju varthän ni skulle komma redan från början.

Jag ställer en annan fråga då. Varför lämnade du Kommunal?

– Därför att det var så många som inte fick lov att sitta kvar där. De fick inte vara fackliga företrädare för att de var sverigedemokrater och är man som sverigedemokrat inte välkommen i facken förstår jag inte varför jag ska vara med.

Var det ett svårt beslut?

– Inte det minsta.

Om jag får återvända till minaretförbudet. Du sa varför inte, då frågade jag varför. Har du nåt svar på det?

– Personligen skulle inte jag vilja vakna upp och höra nåt sånt varken på morgonen eller somna till eller vilka tider de nu har det. Alltså vi får ju trots allt inte glömma att vi är i Sverige. Och vill de ha moskéer så – det har de ju. Men man behöver kanske inte ha några fullskaliga. Jag tycker inte det passar in.

Det är för att det är osvenskt?

– Ja, det är det ju. Alltså jag tycker att var och en har absolut rätt till sin religion så länge det inte påverkar andra. Absolut. Jag tycker inte vi ska hindra någon religion i den bemärkelsen.

Om ni kom in i riksdagen, vad skulle din första motion handla om?

– Den frågan har jag faktiskt fått innan och jag kunde ha tänkt ut nåt, men jag kan faktiskt inte svara på det. Det vet jag inte.

Men vad i Landskronapolitiken och din erfarenhet från Landskrona skulle du vilja ta med dig till riksdagen?

– Där tror jag det är mycket. Jag gick in i detta helt novis, nu kan man vara med och påverka. När man har suttit här ett tag så märker man så väldigt mycket att kommunerna är i bakgrunden, många frågor styrs uppifrån. Man har en liten liten ram att rätta sig efter. Så där är säkert mycket man kan ha med sig.

Som till exempel?

– Om vi nu tar det här med invandringen igen. Att kommunerna verkligen får den kompensation de behöver för att kunna skapa rätt förutsättningar för de som har det behovet och som är här. Det är lätt att sitta uppe i Stockholm och säga att nu ska alla ta emot och det ska vara si och det ska vara så. Då måste man också se till att det verkligen fungerar på plats.

Vilken tror du är orsaken till att det blev just Landskrona som blev Sverigedemokraternas skyltfönster?

– Att det har varit ett missnöjesval, det sticker jag inte under stol med. Det är alldeles säkert. Samtidigt är det ju det varje gång en kommun byter ledarskap. Landskrona hade stora problem redan då, det hade varit samma styre länge. Jag var inte själv aktiv före valet, men det var stora problem och det finns det fortfarande än idag. Sen har det ju visat sig att missnöjesrösterna inte var så många som folk har trott.

Hur kommer det gå i det här valet då?

– Ja, vi gör inte om ett sånt succéval igen, det finns liksom inte en chans. Men jag tror inte att vi minskar.

Menar du totalt eller i Landskrona?

– Jag menar i Landskrona.

Vad var din gnista? Vad fick dig att engagera dig politiskt?

– Jag är väl en sån människa som har synpunkter på allt för det mesta, bara så här spontant. Och jag hade bestämt mig 2006 för att jag skulle läsa igenom valinformationen man får. Jag sparade allt, satte mig ner och läste och kände att det var hos Sverigedemokraterna jag kände mig mest hemma. Min sambo var redan medlem, men det påverkade inte mig. Jag hade inte dragit mig för att tillhöra något annat ändå. Framför allt handlade det nog dels om brottsligheten och dels om hur mycket jag tyckte de äldre hade fått stå tillbaka. Inte bara här i Landskrona utan generellt i samhället. Strax före valet gick jag på mitt första medlemsmöte. Jag minns det än idag. Bilden man har av sverigedemokrater som rasister och nazister, allt vad det är. Så var det mest farbröder och tanter.

Men de här kopplingarna som finns historiskt till nazismen och rasismen och Bevara Sverige Svenskt. Hur känns det för dig? Är det besvärande?

– Besvärligt att kopplingarna finns fortfarande – ja, alltså inte att de finns så, men att man förknippas med det: Ja. Sen har ju alla partier sin historia. Men det är inte utan att man kan förstå det dåliga ryktet när man både läser och ser hur det har varit innan. Men de kopplingarna var inget jag kände till då.

Du kände inte till dem?

– Nej, det kan jag inte säga att jag gjorde. Utan jag läste valmaterialet och tyckte att det kändes okej. Och hade jag känt att det var några såna tendenser, då hade jag backat direkt.

Ni skriver att ni vill ha ner invandringen till Finlands nivå. Så hur skulle ditt perfekta Sverige se ut? Skulle vi ha invandrare?

– Ja, absolut.

Vilka?

– De som sköter sig, som anpassar sig, som har en vilja att fungera. Och i mitt idealsamhälle är vi alla svenskar också med den egenskapen, men så är det ju inte. Det är klart att vi ska ha invandrare, jag tycker inte alls att vi bara ska ha svenskar här. Absolut inte. De som verkligen behöver hjälp, de ska vi hjälpa. Men man måste också ha en egen vilja att bli hjälpt och vilja integrera sig. Och tyvärr är det så, det är inte bara i Landskrona, att det är några områden där det är jättemycket invandrare. De håller sig i princip för sig själva. De behöver inte prata det svenska språket, det funkar jättebra där de bor. Och då kommer de inte in i samhället på samma sätt.

Men när Sverige hade fattigdom och svält och svenskar flydde till USA, då gjorde vi ju likadant?

– Ja, och så brukar jag dra parallellen också, man hade kanske gjort precis likadant. Det finns ju svenskar som flyttar utomlands till svensksamhällen.

Fast då handlade det ju om flykt från svält. Är det inte rätt naturligt att man då söker sig till sitt eget språkområde i det nya landet?

– Ja, fast varför? Om jag flyr från någonting är jag väl glad bara att jag kommer från det jag ska? Vi har nån i partiet som kom hit, och veckan efter började han jobba på varvet och har försökt och kommit jättelångt på vägen. Jag tror det blir fel när man bara söker sig till sina egna. Och det har man märkt inte minst på skolorna. När jag gick i skolan var det visst invandrare på skolan, men de var en av oss alla för att de var så få, men ju fler de blev, då blev det liksom vi och dem och det är inte bra.

Men de svenskar som flydde från svält och missväxt, de assimilerades ju sen?

– Men de hade viljan att bli assimilerade. Det är inte alla som har den. Man ska hjälpa dem, men man måste också veta att man vill ha den hjälpen, att man vill bli en del av samhället.

Hur märker man det då?

– Jo men det ser man ju. Om de bara håller sig för sig själv och pratar… Och sånt stör ju jättemånga om man sitter på bussen och svenska är det språk som hörs minst. Folk går och retar sig på såna smågrejer.

Är det nåt du retar dig på?

– Kan vara, ja.

För att?

– Det är säkert den här känslan av att inte förstå. Att jag inte kan göra mig förstådd, inte förstå. Det trycker jag på jättemycket, vikten av det svenska språket är a och o. I skolor, överallt. Då kommer man tillbaka till det: Trycker man på svenska språket redan i skolan, då har vi ju inte de här problemen när någon blir nekad att bli anställd för att de inte kan språket i den utsträckningen.

Men hur vet du att de här personerna som pratar sitt eget språk på bussen inte kan svenska?

– Det är ju det jag menar. Är vi i Sverige kan vi ju prata svenska.

Ska de inte få prata sitt eget språk på bussen?

– Det sa jag ju inte.

Jag frågar, jag vill förstå vad du menar.

– Jag menar att vill man bli en del av samhället då lär man sig språket och försöker kommunicera på det språket som de andra kommunicerar på. Annars blir det svårt att bli en del av samhället om nån liksom bara rör sig för sig själv och pratar sitt språk.

Så du menar att det är ett tecken på att man inte vill assimilera sig om man pratar sitt eget språk?

– Ja.

Samtidigt visar forskning att modersmålsundervisning underlättar inlärningen också av det egna språket?

– Det beror på vilken forskning du tittar på. Det är säkert fifty fifty.

Så det är förklaringen till att ni vill ha mindre modersmålsundervisning?

– Ja, vi vill slopa det. Istället satsa på att de kommer in och lär sig det svenska språket. Det är ju jättesvårt för de att kommunicera med sina kompisar när de inte kan språket. Hemma pratar de säkert det språket i alla fall och lär sig säkert där. Jag tycker det är jätteviktigt att barnen lär sig direkt, och framför allt föräldrarna också. Annars kan de ju inte kommunicera där. Jag har ju sälv jobbat på dagis och det är hemskt att se hur barn stöter ut varandra för att de inte kan språket, inte kan förstå varandra. Och den som inte kan språket och vill ha en sak, den puttar och knuffar och tar grejerna. De andra tycker att han eller hon är aggressiv istället.

Det finns väl inga som så lätt lär sig ett språk som barn på förskola?

– Det är mycket möjligt. Det här var bara ett exempel, jag vet inte. Men den här killen han kunde ett par ord på svenska, några ord på engelska och några andra ord på sitt eget språk då. Han hade egentligen inget språk i grunden. Han kunde inte kommunicera varken med barnen eller personalen. Hans sätt att kommunicera var att knuffas och ta sig fram. Vilket ledde till att han inte blev omtyckt av de andra. Jag tyckte det var hemskt att se, ett stackars barn som inte kunde kommunicera med sina kompisar.

Men vad skulle det leda till för politisk slutsats?

– Att lägga mer vikt vid det svenska språket.

Redan vid förskoleålder?

– Ja, absolut. Det är där vi bygger upp vårt språk.

Så de ska få lära sig svenska språket när de går på förskola?

– Ja, det gör ju alla barn.

Men du verkar föreslå nån sorts undervisning?

– Nej, undervisning och undervisning. För de svenska barnen är det naturligt att detta heter det och det och detta heter det. Men för ett invandrarbarn är det inte det, så visst det är möjligt. Det finns ju inte personal nog till att sätta sig ner och ge den här grabben den tiden och lära ut ”detta är en boll”. Förskolor undervisar ju fast på ett helt annat sätt. Barn lär sig hela tiden.

Men är det nåt problem med det pedagogiska sätt som förskolan undervisar på idag?

– Snarare problem med resurserna i så fall. Det är ingen som har tid att sätta sig ner med just det här barnet.

Att ni har stött treklövern har ju också inneburit att ni har stött nedskärningar, hur rimmar det med er inriktning att vilja värna välfärden?

– Ja, de har varit behövliga. Jag vet inte om det är nån specifik verksamhet du tänker på? Alla har generellt fått en effektivisering på sig. Det är ju trots allt så här att man får anpassa kostymen efter verksamheten. Man kanske inte kan ligga kvar på samma nivå om verksamheten sjunker.

Men det leder väl inte till ökad välfärd om man får sparkrav på sig? Jag undrar hur du får ihop det?

– Jo men det får jag. Därför att jag tycker att det kan visst leda till nåt ökat och nåt bra om man gör nånting effektivare. Här har man bara gått kvar på samma ruljans hela tiden. I och med att man får ett effektiviseringskrav så börjar man titta på om det finns andra möjligheter.

Effektiviseringskrav innebär ju ofta att personal sägs upp till exempel, eller hur?

– Så har det ju inte riktigt varit.

Men vikarier som inte tas in. Det är ju ofta personalfrågor, det är ju det som kostar pengar.

– Ja, det har ju varit en del så att man ska tänka ett varv extra innan man tar in vikarier. Går det att lösa? Och det ser jag inget problem med.

Men hur kan det leda till ökad välfärd? Ni förklarar ju ofta att ni vill satsa mer resurser på välfärden till exempel och samtidigt sitter ni här i Landskrona och stöder en politik som går på tvärs?

– Nej, jag tycker inte det. För när vi säger att vi ska effektivisera så handlar det inte nödvändigtvis om personalfrågor utan det kan handla om mycket enklare grejer.

Så du ser inga problem med att stödja en politik som står för besparingar på välfärdens kärnområden?

– Jo, absolut. Rena besparingar tycker jag inte vi ska göra. Och det har vi sagt att vi inte ställer oss bakom heller. Tvärtom har vi lagt motioner nu att vi vill ha terapibiträden på äldreboenden som aktiverar de äldre.

Ni vill ju ha hälsocheck och tandvårdscheck. Kan man säga att ni står till höger i valfrihetsfrågan?

– Där är du utanför mitt område igen. (Skratt.) Tyvärr har jag inte alls varit involverad i regionpolitiken i den utsträckning som jag kanske borde.