Nya sjuklagen nollklassade Catrine

Just nu tynger Catrine Johansson inte någon kolumn för sjuka, arbetslösa eller socialbidragstagare. Eftersom hon inte anses vara tillräckligt sjuk för att få ersättning längre finns hon inte i kolumnen för sjuka. Men hon kan inte vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att söka jobb, eftersom hon är för sjuk för att klara ett arbete. Därmed anses hon inte vara arbetslös. Och då hon är gift med en man som arbetar och har en inkomst, har hon inte heller rätt till socialbidrag.
Betyder det att rehabiliteringskedjan varit bra för Catrine?
Politiker är sällan intresserade av enskilda fall. De vill se till det stora. Som att antalet sjukskrivna blir färre.
– Vi kan glädjande konstatera flera trendbrott i kampen mot utanförskapet. Antalet människor som är arbetslösa, sjukskrivna eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat kraftigt.
Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i sin regeringsförklaring 2008.

Han har helt rätt, Reinfeldt. De sjukskrivna och förtidspensionerade har blivit färre – men minskningen startade redan innan den borgerliga regeringen fick makten för fyra år sedan.
Antalet sjukskrivna i Sverige har minskat sedan 2003. Antalet förtidspensionerade har minskat sedan 2004 (om man undantar unga 16-29 år).
Talet om att många arbetslösa ”valde” att vara sjukskrivna för att det var mer ekonomiskt fördelaktigt med sjukpenning än a-kassa har använts som ett argument av borgerliga debattörer för att strama åt regelverket. Men den koppling man tidigare kunnat se mellan arbetslöshet och sjukskrivning (hög sjukfrånvaro i goda tider och låg i dåliga tider) hade också brutits. Den försvann 2005.
 
Rehabiliteringskedjan infördes i juli 2008. Kort kan man säga att den innebär att arbetsförmågan hos den sjukskrivna testas vid fasta tidpunkter och att det införts en bortre gräns för hur länge man har rätt att få sjukpenning.
Klart är att reglerna skärpts och att antalet sjukskrivna minskat än mer än vad de gjorde åren innan. I slutet av maj konstaterade Försäkringskassan att ohälsotalet fortsätter att sjunka. Att sjukfallen blir allt färre och kortare. Och att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning.
I stället är många av de tidigare sjukskrivna nu arbetslösa.    
– De säger så fint när de är på tv att ingen ska behöva stå utan ersättning, säger Catrine Jo-hansson.
Efter 11 års sjukskrivning fick hon sin sjukersättning indragen från Försäkringskassan. Detta trots att hon under alla år varken fått arbetsträning eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Catrines behandlande läkare – bland annat en överläkare och en distriktsläkare – menar att hon bedöms ha ”hel arbetsoförmåga för all framtid”. Medan Försäkringskassan vidhåller att hon kan ta ett heltidsjobb.
Då Catrine varit sjukskriven och inte arbetat på många år har hennes sjukpenninggrundande inkomst satts till noll kronor. Strax efter att Försäkringskassan dragit in hennes ersättning opererade Catrine sitt knä, en operation som var inplanerad sedan länge och som Försäkringskas-san kände till.
Efter operationen i början av året har hon varit sjukskriven av den opererande läkaren, men hon står utan ersättning eftersom hon är nollklassad.
– Jag trodde aldrig att sånt här skulle hända i Sverige. Jag har
ingen rätt till ersättning ens efter en stor operation på grund av att jag blev utförsäkrad två månader tidigare. Jag har inte fått pengar någonstans ifrån på ett halvår. Jag kan leva på min man, men man känner sig väldigt värdelös när man inte själv får in en enda krona.

– Jag är en fighter. Det är mitt liv det handlar om. Jag vägrar ge upp, vilket är det som håller mig uppe, säger Catrine Johansson.

I januari 2010 lämnade knappt 14 700 personer sjukförsäkringen av ingen annan anledning än att de ansågs ha varit sjuka för länge. Majoriteten av dem – 12?700 personer – var därefter inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Under hela 2010 räknar regeringen med att drygt 50 000 personer kommer att utförsäkras från sjukförsäkringen.
Siffror från LO har visat att det främst är kvinnor och låginkomsttagare med tunga jobb som utförsäkrats och förlorat sin sjukpenning.
De nya sjukreglerna har också lett till att många sägs upp från sina tjänster. Nästan varannan kommun uppger ett ökat antal uppsägningar av sjukskrivna på grund av de nya reglerna, visade en undersökning som SKTF presenterade i maj i år.
Ytterligare kritik mot rehab-kedjan handlar om att den infördes för snabbt och att vissa delar av den presenterades väldigt snart inpå att de skulle genomföras. Vad som skulle hända med den första grupp som utförsäkrades vid årsskiftet 2009/2010 klubbades till exempel först i december, bara veckor innan nästan femton tusen människor skulle stå utan ersättning från Försäkringskassan.

LO-förbunden har varit hårda kritiker till rehabiliteringskedjan och att sjukförsäkringen innehåller en maxgräns för hur länge man har rätt att vara sjuk. Men för tre år sedan presenterade LO ett förslag om att införa en bortre gräns i sjukförsäkringen efter 14-15 månader. Kommunal stod bakom förslaget, även om det inte kallades för stupstock.
”Att tiden med sjukpenning ges en stoppunkt innebär en markering av att något annat måste ske. Sjukskrivning kan inte tillåtas dra ut mer på tiden”, skrev LO i sin rapport. Konsekvensen av en bortre gräns var man helt på det klara med: ”med en fastställd maximal tid för sjukpenning är det troligt att fler kommer att gå från sjukskrivning till arbetslöshet.”   
Vad var det som hände när till och med LO släppte in förklaringar som att sjukförsäkringen överutnyttjades och behövde strypas?
– LO:s rapport kan tyckas lite märklig. Men det hade utvecklats en kultur i hela samhällsdebatten som handlade om överutnyttjande. Man kunde inte diskutera sjukfrånvaron utan att börja i och med problemet med överutnyttjande, säger Björn Johnson.

Han är forskare och statsvetare vid Malmö Högskola och har nyligen gett ut boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. En berättelse om hur förklaringen till de höga sjukskrivningstalen kom att gå från att handla om arbetsmiljö till att fokusera på överutnyttjande. Tanken på fusk fick först fäste på borgerliga ledarsidor och flyttade sedan över i medierapporteringen.
– Den borgerliga oppositionen såg en möjlighet att använda sig av argumenten för att kritisera den socialdemokratiska regeringen i valrörelsen 2002. Det fungerade som enkel mediedramaturgi.
Det handlade om att peka ut grupper som skyldiga, man kunde peka på fuskande sjukskrivna och slapphänta läkare. Det var som att samhället tappade tilltron till andra förklaringar, förklarar han.
Björn Johnson har dock en annan teori (som han hämtat från sociologen Tor Larsson) om varför sjukskrivningstalen blev höga under 1990- och början av 2000-talen.
Han menar att det finns två huvudskäl. Förändrad lagstiftning och den kommunala sektorns försämrade ekonomi under 1990-talet, som minskade omställningsmöjligheterna på arbetsplatserna.   
– Huvudskälet till de höga sjukskrivningstalen var alltså politiska beslut som fattades i bred parlamentarisk enighet över blockgränserna.  

Han menar att Socialdemokraterna i sin kritik av den borgerliga rehabiliteringskedjan ”talar med kluven tunga”:
– Föregångaren till rehabiliteringskedjan togs fram av Socialdemokraterna och Anna Hedborg när hon var sjukförsäkringsminister.
Så den borgerliga regeringen hade inte kunnat genomföra rehabiliteringskedjan om inte Socialdemokraterna krattat manegen?
– Nej, nej, det hade den inte.
Efter att det gått över sju månader sedan hon utförsäkrades har Catrine Johansson nu fått till ett möte med både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att de tillsammans ska se över vad som gjorts och inte gjorts i Catrines fall. Hon har också överklagat utförsäkringen till länsrätten.
– Jag har kämpat och ringt och ringt och ringt. Jag är en fighter. Det är mitt liv det handlar om, men alla orkar och törs inte ligga på som jag har gjort. Alla kan inte formulera sig och de har det riktigt tufft, jag lyfter ju luren och vägrar ge upp, vilket är det som håller mig uppe.