Å göbben drog sej i näsa
och börja spötta å fräsa
Sen drog han sej i snöppen
och töckte det va töppen
Sen drog han sej i rövva
ja, han drog rövva över hövva!
Sen blev allt en svarter natt
nä, han såg inte ett skvatt!
Gumman hans köm plötsligt in
å fråga om han blivit blinn:
”Ser du icke mina söta hängebröst?
Känner du icke erråtikens törst?”
Göbben drog rövva
ännu mer över hövva
å sej själv lövva:
”Här tänker jag för evigt sövva!”