– Att sänka avgiften och höja taket – det kan man göra snabbt vid en valvinst. Men resten av systemet, hur man prioriterar mellan regelförändringarna får vi lägga i en utredning som får ta lite längre tid, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor.

Den 3 maj presenterar Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för första gången en gemensam budgetmotion. Motionen kommer bland annat att innehålla förslag om ett höjt tak för a-kassan och en sänkt a-kasseavgift, enligt Sven-Erik Österberg:
– Att sänka egenavgiften och att höja taket är vi överens om. I samarbetet har Miljöpartiet accepterat det a-kassesystem vi har. Sedan kan det komma kompletteringar i valmanifestet som presenteras senare.

Josefin Brink, Vänsterpartiets talesperson vad gäller arbetsmarknadspolitik bekräftar läget i förhandlingarna om a-kassan:
– Att höja taket och sänka avgiften är enkla, raka besked att fatta i en budgetmotion. Sedan tillsätter vi en utredning, det är uppgörelsen i nuläget. Ett första steg för taket blir från 1 januari 2011. Vi kan inte smälla på med en hur stor höjning som helst i första steget även om målsättningen är att 80 procent ska ha ut 80 procent i a-kassa.
Hur fort är det rimligt att tro att det målet kan uppnås?
– Det är föremål för diskussion, men jag tror inte att någon tror att vi kommer dit under en mandatperiod, säger Josefin Brink.

Miljöpartiets ekonomiska talesperson Mikaela Valtersson som är med och förhandlar om budgetmotionen är mindre frispråkig. Det enda hon vill bekräfta är att Miljöpartiet inom det rödgröna samarbetet inför valet accepterar a-kassesystemet. Partiet vill annars se en obligatorisk, statlig a-kassa:
– Vi tycker fortfarande att det förslag vi har är bra, men vi vet ju att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte tycker samma sak så budgetmotionen kommer inte att innehålla förändringar i linje med det, säger Mikaela Valtersson.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är överens om att ta bort de differentierade avgifterna till a-kassorna (som gör att arbetslösheten i en a-kassa påverkar avgiften).

A-kassan innehåller också många andra delar. Karensdagar, hur länge man ska ha rätt till ersättning, om ersättningen ska sänkas efter en tid, särskilda regler för föräldrar med barn under 18 år och regler för att kvalificera sig för att nämna några.
De tre rödgröna partierna har olika åsikter om hur dessa delar borde se ut och nu verkar de inte presentera något gemensamt sammanhållet förslag för hela a-kassan innan valet i höst. Planen är istället att lägga resten av frågorna om hur a-kassan ska se ut i en utredning.
– Det behövs en utredning och vi är överens om en utredning som tittar på a-kassan mer långsiktigt, även om vi inte ser behov av någon långbänk, säger Josefin Brink.
Vad gäller deltidsbegränsningen i a-kassan vill Sven-Erik Österberg helst att den läggs i en speciell översyn, utanför utredningen:
– Jag lutar åt en särskild översyn, men vi får se om det blir det eller om det hamnar i den stora utredningen. Det handlar om en väldigt komplicerad materia och är inget man bara ändrar. Dagens regel får ju gälla tills vi kommer med något annat.

Taket i a-kassan har inte höjts sedan 2002. I dag får endast en av tio heltidsarbetslösa ut 80 procent av sin tidigare lön eftersom taket inte följt med i löneutvecklingen. I debatten har det höjts röster om att a-kassans tak borde indexeras. Vänsterpartiets Josefin Brink tycker att det vore en bra idé, medan Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg är skeptisk:
– Jag har aldrig varit en vän av indexering. Varken för a-kassan eller när det gäller statsbidrag till kommunerna. Risken med indexering blir att en sittande regering förlorar styrmedel för att hantera ekonomin. Däremot tycker jag att man borde bli bättre på att ha löpande kontroller och diskussioner kring taket i a-kassan.