Caremaanställda i Stockholm kräver bättre jourersättning
Missnöjet med jourersättningen för privatanställda växer.
-- Det är en jättebrännhet fråga på våra arbetsplatser, berättar Tina Danielsen, förhandlingsansvarig i Kommunals Caremasektion.
När Carema tar över gruppboenden går företaget efter ett år över till det avtal som Kommunal har med Vårdföretagarna.
Medlemmar i Stockholm kräver nu att avtalet med Vårdföretagarna omförhandlas, så att det blir samma regler som inom kommuner och landsting.
Tina Danielsens telefon går varm och hennes dator fylls av arga e-postmeddelanden.
– Medlemmar ringer och är upprörda. De vill att Caremasektionen driver frågan om att halva natten som de arbetar jour ska räknas som betald arbetstid, berättar Tina Danielsen.
De privatanställda får endast jourersättning, enligt Vårdföretagarnas avtal, vilket gör att de förlorar både arbetstid och pengar. Skulle något inträffa på natten får de övertid, men först efter en halv timme.
I avtalet för kommuner och landsting får de anställda timlön och OB för halva tiden de har jour på natten.
Det vill de privatanställda också ha i Vårdföretagarnas avtal.
Carema har tagit över ett växande antal gruppbostäder för fysiskt och psykiskt funktionshindrade.
I Stockholm handlar det redan om 113 enheter varav cirka 80-90 procent har sovande jour, enligt Tina Danielsen. Fler enheter är dessutom på väg att tas över.
– Medlemmarna berättar för mig att det kan bli upp i snitt 35-45 timmar i månaden som de måste vara på arbetsplatsen utöver sin veckoarbetstid, beroende på hur många jourpass man har. Detta för att kompensera den arbetstid de mister när de går över till Vårdföretagarnas avtal.
– Det talas jämt om denna orättvisa på våra arbetsplatser. En del medlemmar är så upprörda att de vill lämna facket. Därför är det viktigt driva denna fråga.
Tina Danielsen har skickat in allt underlag, som kommit in från medlemmarna till avtalsdelegationen. I underlaget krävs att avtalet ändras.
Som KA tidigare berättat finns det en motion i denna fråga, som gått vidare till förbundsstyrelsen. Den fattar beslut om vilka krav som ska drivas vidare i avtalsrörelsen.