– Säg att en person utöver sin vanliga hemtjänsthjälp till exempel vill ha hjälp med snöskottning eller sätta upp gardiner, sådant som ligger utanför hemtjänstens uppdrag. Vissa kommuner erbjuder den typen av service och det har lett till diskussioner om kommunen verkligen ska ägna sig åt näringsverksamhet och om hur prissättningen i så fall ska se ut, säger Bengt Wennerstein, ämnesråd på Näringsdepartementet.

I nuläget får kommuner och landsting driva näringsverksamhet så länge den drivs utan vinstsyfte. De regleras av den så kallade självkostnadsprincipen, vilket innebär att de inte får ta ut högre avgifter än vad som täcker deras kostnader. Därmed kan de i vissa fall ta ut lägre avgifter för sina tjänster än konkurrenterna. Konsekvensen kan bli en osund konkurrens där privata förtagare riskerar att bli utkonkurrerade.

Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska se om det är möjligt att utforma ett undantag i lagen, så kommunala bolag kan drivas med vinst. Undantag finns redan för till exempel kollektivtrafik och energibolag som ska agera affärsmässigt just för att undvika konkurrensproblem.
Enligt Bengt Wennerstein har det dock uttryckts en viss oro, från näringslivets sida, för att det här ska leda till att kommunerna ska utvidga sin affärsverksamhet ytterligare om det blir nya regler som gör det möjligt för kommunerna att ha vinstdrivna bolag.

Självkostnadsprincipen: innebär att kommunala bolag inte får vara vinstdrivna. Eventuellt överskott ska gå tillbaka in i verksamheten. Det ska förhindra monopolprissättning och överpriser. Det ska också förhindra att en kommun gör en bra affär av sådant som den enligt lagen ska tillhandahålla, till exempel äldreomsorg.

Utredningen ska ta ställning om det behövs ett undantag från självkostnadsprincipen (som regleras i kommunallagen) och, om så är fallet, lämna sådana författningsförslag som krävs.

1 mars 2011 ska utredningen vara klar.

En första utredning av frågan gjordes 2007 i den kommunala kompetensutredningen. Men efter kritik från bland annat Konkurrensverket, som var en av remissinstanserna, som menade att en utvidgning av kommunens befogenheter snarare skulle öka än minska problemen med osund konkurrens, förkastades förslaget.