Filipe Costa är psykiatriker och chef för södra och syd­östra verksamheterna i Stockholms läns landsting.
Privatiseringen leder till en del tvister om vem som har behandlingsansvaret när patienten behandlas under tvång.
Själv har han ett juridiskt ansvar för dem som vårdas i öppen vården under tvång. Därför fortsätter han att behandla dem medan Carema anser att de har ansvaret.
När ansvaret inte är tydligt riskerar patienterna att falla mellanstolarna.

Filipe Costa tycker att politikerna ibland ger sig in på sidospår. Genom privatisering strävar man att effektivisera vården i stället för att ställa krav på den befintliga organisationen inom landstinget.
Han berättar om ett liknande problem när mentalsjukhusen försvann och vården indelades i sektorer som skulle stödja de långtidssjuka i bostadsområdena.
– De flesta sektorerna utvecklade inte strategier för att göra detta, säger han.
– De ansvariga kunde ha löst problemet genom att tvinga de psykiatriska cheferna att arbeta mer i öppenvård. I stället satsade man på psykiatrireformen och kommunerna fick i uppdrag att ge stöd och sysselsättning i bostadsområdena.

För att öppenvården ska bli tillgängligare och mer effektiv läggs den nu ut till en privat aktör. Det hade enligt honom varit bättre att göra en analys av verksamheten, innan öppenvården privatiserades.
– HSN, Hälso- och Sjukvårdsnämnden, tyckte tydligen att det produceras för lite öppenvård. Detta kopplas ofta till att personalen inte jobbar tillräckligt. Men det kan vara så att det har varit för mycket öppen vård trots att det inte finns tillräckligt med patienter där. Man borde ha satsat mer på sluten vården men i stället gör nu HSN en beställning som ger Carema en större volym än vad sydöstra öppenpsykiatrin på gamla tider uppnådde.

Enligt folkpartiets Birgitta Rydberg ska privatiseringen av öppenvården frigöra resurser för annan viktig vård. Men inom slutenvården i södra länet är det lika stora överbeläggningar som tidigare. Det finns 51 vårdplatser
och för det mesta över 60 inlagda patienter.
– När det inte finns strategier för att stödja långtidssjuka patienter i öppenvården blir det större belastning på slutenvården, säger Filipe Costa.
– En privat aktör kan vara mer angelägen om att uppnå ett visst antal besök, att behandla patienter som på egen hand förmår komma till mottagningen. Ju fler besök desto större ersättning. Medan det är mycket mer komplicerat att utveckla stödformer för långtidssjuka.
I det här avseendet har han större förväntningar på Prima som tog över Nordost psykiatri.

Carema är inriktat på KBT, kognitiv beteendeterapi, vilket inte passar alla patienter.
Skötare har sagts upp från Carema.
– De kanske inte uppfyller kraven. De är inte akademiker. Numera finns inte ens en skötarutbildning. Att vara skötare blir alltmer lika med okvalificerat arbete.