På vilket sätt menar du att ni är övervakade?
– Vi måste hela tiden stämpla in och ut. Dels har vi ett system som kallas ”mobipen” (en digital penna reds. anm.) som vi använder och ”blippar av” när vi kommer till en ny vårdtagare och sedan när vi går därifrån. Och det är väl okej. Men sedan en vecka tillbaka ska vi dessutom fylla i ett så kallat kringtidskort. Där ska vi redovisa vad tiden utanför brukarnas hem går åt till och därefter överföra informationen till en dator, vilket tar mycket tid. Många av mina kollegor bojkottar det här helt.

Vad säger arbetsgivarna om bojkotten?
– Ingenting än så länge.

Finns det några fördelar med systemet?
– Jag kan förstå att man vill mäta att vårdtagarna betalar för rätt saker och att man vill hålla koll på hur länge vi är hos dem. Men man känner sig jagad när man ska hålla på att stämpla in och ut hela tiden. Det är lätt att man glömmer annan viktig information för att man känner sig stressad och jag tycker att systemet med kringtidskortet är att gå för långt, så jag känner att det är dags att säga ifrån.

Hur påverkar det här vårdtagarna?
– De känner av vår stress. Det är så mycket vi ska ha i huvudet och då är det lätt att glömma bort vikiga saker.   

Hur ser det ut i andra delar av landet?
– Jag vet att det finns likvärdiga system på andra håll men jag vet inte exakt hur de ser ut. Men i stort kan jag tänka mig att de följer samma linje med en utveckling mot konkurrens med privata aktörer och krav på ökad effektivitet.

Läs Anna Gustavssons debattartikel i Borås tidning.