SCB har på uppdrag av arbetsgivarnas organisation Vårdföretagarna låtit undersöka sjukskrivningar bland offentligt och privat anställda inom vården.
I genomsnitt har offentliga arbetsgivare 33 procent högre andel sjukskrivna än privata vårdgivare.

Jämtland har den sjukaste personalen med 18 procent av de offentligt anställda och 14 procent av de privatanställda. Friskast är de anställda på Gotland tätt följt av Jönköping. Även där är de privatanställdas sjukfrånvaro något lägre.
I Blekinge är skillnaderna mellan offentligt – och privatanställda störst, 15 procent respektive 8 procent.

Enligt Hans Dahlgren, Vårdföretagarnas näringspolitiske chef, kan de positiva siffrorna för de privatanställda bero på att de har större inflytande över sin arbetsorganisation.
Har undersökningen tagit hänsyn till att de som är långtidssjuka ofta blir kvar inom kommuner och landsting när ett privat företag tar över? Och att arbetskraften kan vara yngre inom de privata företagen?
– Jag har ännu ingen sådan statistik. Man kunde ha delat upp det på åldrar och olika yrken, men det har vi ännu inte gjort. Vi kommer att följa upp detta vidare. Han poängterar att den springande punkten inte är skillnaden mellan det offentliga och privata utan att det är sådana skillnader i landet även mellan offentliga vårdgivare när det gäller sjukfrånvaro.
– Uppenbarligen jobbar arbetsgivarna olika mycket med frågor som rör delaktighet och arbetsmiljö.

Den totala sjukfrånvaron i hela landet bland alla arbetande oavsett sektor ligger på åtta procent. Den totala sjukfrånvaron inom vården är 13,7 procent.
Både de offentliga och privata arbetsgivarna inom vården har sjukare personal.
– Man kan rikta kritik mot både privata och offentliga arbetsgivare. De är sämre arbetsplatser och man kan fråga sig vad det beror på. Är det så mycket tyngre och sämre arbetsmiljö i vården kanske man borde man göra något åt det. Jag har inget svar på varför det är så men man borde gå vidare med detta.

Statistiken bygger på SCB:s data från år 2000 till 2007 och avser sjukfrånvaro längre än 14 dagar. Undersökningen omfattar åldrarna 18 till 64 år.
I undersökningen ingår över tjugo vårdyrken med en bas på totalt 350 000 personer, däribland läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, logopeder och tandläkare.